Julen är väl den högtid som har störst symbolvärde och som engagerar oss svenskar kanske mer än någon annan.
För att kunna ge en så neutral och rättvisande beskrivning som möjligt surfade jag till Wikipedia vilket är en internetbaserad encyklopedi med öppet innehåll som som ständigt utvecklas av sina användare och redovisar här förutsättningarna inför julen.

Jul är en uråldrig tradition som har flera olika ursprung. Dels finns den förkristna julen, som i Sverige fanns innan kristendomens intåg, dels den kristna julen, som nog är den de flesta svenskar idag förknippar med julen. Idag firas den dock av de flesta på sekulärt vis, med få eller inga religiösa inslag.
Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller ”midvinterblot”. Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.
Ordet ”jul” finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs ”dricka jul”. En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.

Den kristna julen
Jul kallas på nordiska språk inklusive finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule. I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari.
Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den ”25 december” 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julen startar den 25 december, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).
I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.
De ortodoxa kristna i till exempel Armenien, firar Jesu födelse den sjunde januari.

Den sekulära julen
Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.
I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen. Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc. Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.
Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen. Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite ”julstämning” genom att anordna ”julbord” med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.
I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet.
Stycket avslutas med den koncisa raden: På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen.
Jag hoppas verkligen att även om inte tomten inte hinner hälsa på i alla hem att ni får en både fin, fridfull och kanske även en fröjdefull jul.

Håller ni inte med om allt i texten ovan eller har synpunkter och sakkunskaper nog att utveckla den vidare så surfa då raskt in på:
http://www.sv.wikipedia.org
Bästa julhälsningar
Joe Formgren, julfirare