Vi är djupt bekymrade över den snabba strukturomvandling som nu pågår inom media och konsekvenserna av densamma. Vi kan se hur redaktion efter redaktion tvingas till neddragningar av journalistkåren och därmed får vi sämre möjligheter som medborgare att ta del av viktiga lokala och nationella nyheter.
Regionala dominerande aktörer som Mittmedia avser också att ta bort lördagsutdelning för boende på landsorten för att spara pengar. Det betyder att de boende på landsbygden utan sin lördagstidning får sämre möjligheter att delta i den demokratiska debatten och ta del av viktiga lokala nyheter. Lägg därtill att även TV4 beslutat överge att vara en del av Sverige till att bli en del av Stockholm när man lägger ned sina lokala nyheter. Det är ett av flera tecken på en Stockholmsfixering som knappast gynnar sammanhållningen mellan landets olika delar.
Det finns också starka politiska krafter som vill försämra möjligheterna för media i ännu högre grad. Företrädare för Miljöpartiet har i riksdagens talarstol pläderat för att man ska förbjuda annonser i dagspress och man vill även göra kraftiga höjningar av reklamskatten på annonser. Det skulle förvärra den mediakrisen vi nu ser. Vad skulle en morgontidning kosta utan annonser? Räcker 100 kronor per dag? Vem skulle då köpa en morgontidning?
I den strukturomvandling som pågår är det viktigt att tänka nytt och att tänka framåt. Vad är den statliga rollen och hur kan vi politiskt bidra till att lindra mediakrisen? Är det överhuvudtaget möjligt? Det är många som har vant sig med ett fritt och gratis internet där man enkelt kan hitta nyheter på Google. En tänkbar modell är att Google delar med sig av sina annonsintäkter till dem, som tar fram nyheterna, nämligen medierna. Den diskussionen bör ske på EU-nivå och genom att hitta internationella lösningar.
Riksdag och regering har genom politiska beslut gett möjlighet för de statliga medierna att få garanterade intäkter på cirka 8 miljarder per år. Det är mycket stora summor som kanske måste användas på ett bredare sätt i framtiden. Ska man istället ge fler mediaföretag möjlighet att ansöka om medel ur en gemensam mediafond? Är det optimalt att just staten ska ha ett antal radiostationer och TV-kanaler? Används varje krona effektivt och vad händer när SR och SVT får en mycket mer dominerande roll i nyhetsflödet på grund av att deras resurser är så stora jämfört med andra mediaföretags?
Det är en osund mediakoncentration som nu sker i Stockholm, dit även SVT flyttar resurser från främst Norrland. Då blir en utbyggd tunnelbana viktigare för många redaktioner än konsekvenserna av chockhöjda drivmedelsskatter på landsbygden och införande av en särskild flygskatt, som MP också kräver.
Om man istället väljer att finansiera SVT och SR genom en allmän mediaavgift, som läggs på skattsedeln, så skulle flera företag kunna ansöka om medel ur en gemensam fond. SVT och SR skulle då få sälja sina tjänster via abonnemang på den öppna och allmänna marknaden som basfinansierar underhållningsprogram etc., och sedan får alla företag i fri konkurrens ansöka om medel för att bedriva lokala och regionala nyheter, och annan samhällsjournalistik. Då skulle även TV4, lokala tidningar och andra mediaföretag kunna ansöka om medel från de 8 miljarderna som står till förfogande. Det är många tidningar som redan gör mycket bra TV-program på sina hemsidor och den utvecklingen har bara börjat!
I det korta perspektivet kommer vi att motsätta oss alla förslag från MP om att förbjuda annonser och att införa chockhöjning av reklamskatter. Men i det längre perspektivet kan vi bidra till att skapa bättre förutsättningar för lokala och regionala nyheter genom att tänka nytt och att tänka framåt. Det gynnar det demokratiska samtalet - i hela Sverige.

Ulf Berg, riksdagsledamot (M) Dalarna och landsbygdspolitisk talesperson
Lars Beckman, riksdagsledamot (M) Gävleborg
Kontaktuppgifter: Ulf Berg 070 250 43 40 och Lars Beckman 070 361 36 96