IT-branschen är en viktig del av tjänstesektorn och av många utpekade som framtidens bransch. Sergio de Brito, regionchef, och Lars Lundblad, ansvarig för Gävlekontoret, på Sogeti var ”dejt” på IT. Sogeti arbetar med IT-styrning, IT-design, IT-lösningar och IT-förvaltning.
Lundblad: Vi samarbetar mest med Högskolan men också gymnasieskolor, bland annat John Bauer.
de Brito: Det finns många mindre företag som inte har råd att anlita konsulter och då kan det vara bra att låta studenterna få praktik hos dem. Vi på Sogeti kan stödja studenterna för att hjälpa dem att utvecklas. Det behövs fler kvinnor i IT-branschen där vi har en enorm flexibilitet när det gäller arbetstider mm. Tyvärr väljer alltför få tjejer teknik i skolan.
Lundblad: Det behövs mer information om vilka möjligheter det finns inom IT. Tyvärr cementeras könsrollerna i hemmet och i medierna. Det behövs fler kvinnliga lärare i teknikämnena!
de Brito: En av 18 killar får jobb jämfört med var fjärde tjej eftersom de är mer ambitiösa. För 100 år sedan var 29 % av arbetskraften kvinnorna och idag 43 %, så det går framåt. ”Tjejteknik” handlar inte bara om svetsning utan också IT. Tyvärr ligger teknikämnena i skolan alltför långt från dagens teknik. Skolorna har ålderdomliga datorer och ofta är eleverna bättre på IT än lärarna. Frågan är hur man får fler flickor att välja teknik, det behövs kanske en annan pedagogik?
Läs mer på http://valjit.se
Björn Axelsson, Almega, redogjorde för situationen inom tjänstesektorn. Almega är en paraplyorganisation för ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn.
Axelsson: Tjänstesektorn har klarat sig ganska bra under lågkonjunkturen med liten nedgång i antal sysselsatta. I Sverige arbetar 74 % inom tjänstetjänsteverksamheter – när den offentliga sektorn inkluderas. 8 av 10 nya företag startas inom tjänstesektorn och dess export ökar mest sedan 1995. Tyvärr är utbildningssystemet riggat för 70-talets arbetsmarknad. Exempelvis är bara 4 av 12 yrkesprogram på det nya gymnasiet (GY2011) renodlade mot tjänstesektorn. Utbildningen är inte i fas med arbetsmarknaden eftersom industriutbildning är normen i så stor utsträckning. Sverige har gått från maskin- till kunskapssamhälle och brytpunkten kom runt 1980. Bara inom Vård- och omsorgsområdet skulle utbildningssystemet behöva förse sektorn med 200 000 utbildade människor till 2015. Socialstyrelsen har uppskattat att kompetensbehovet blir så stort bland annat på grund av. generationsomställningen och ökade krav på livskvalitet. Så det finns stora utmaningar i att ställa om utbildningssystemet till ett mer kunskaps- och tjänstebaserat arbetsliv.
I takt med att antalet privata företag har ökat så har också antalet sysselsatta inom privat vård och omsorg gjort det. Av de 660 000 sysselsatta inom vård och omsorgssektorn arbetar 106 000 i ett vård- och omsorgsföretag.

Byggbranschen är av tradition en tung sektor inom näringslivet. Speedajtingen leddes av Eva Thor, Sveriges Byggindustrier, Anders Anaryd, Lönn & Söner i Sandviken och tillika ordförande i Sveriges Byggindustrier Gävleborg, och Tomas Moström, Skanska Gävle.
Thor: Den närmaste 10-årsperioden behövs 60 – 70 000 nya byggnadsarbetare. Cirka 6 000 elever tas in på byggprogrammen varje år men behovet är just nu inte så stort så bara cirka hälften får jobb inom byggbranschen. Det finns också möjlighet att utbilda sig som lärling enligt överenskommelse med facket, men tyvärr agerar byggnadsfacket olika i regionerna. Byggprogrammen är på tre år med 15-20 veckor praktik men det krävs också 6 000 timmar arbete och ett avslutande prov efter utbildningen för att bli godkänd. Därefter gäller likalön oavsett om man är 25 eller 55 år. På många platser finns det fler sökande än det finns gymnasieplatser. Utbildningsmodellen tycker jag är relativt bra men man kan kanske ifrågasätta en del av innehållet.
Anaryd: I utbildningen saknas tyvärr information om att det finns tidssättning av alla moment på bygget. Min erfarenhet är också att många inte är förberedda på kraven inom yrkeslivet. Generationsväxlingen innebär också att det försvinner mycket kompetens och jag tycker att även yrkesstoltheten minskar. Byggbranschen var förr en svensk marknad med svenskt regelverk och nästan enbart svenska byggvaror. Idag sker många inköp internationellt, vilket ställer krav på språkkunskaper och erfarenhet av internationell handel. Arbetsmiljöfrågorna har också förändrats, men tyvärr noterade jag att några elever på Polhemsskolan i Gävle arbetade utan skyddshjälm.
Moström: Arbetsmiljön är viktig, vi vill att våra byggnadsarbetare skall orka arbeta tills pensionen. Idag bygger vi husen för att de skall påverka miljön så lite som möjligt men framtidens hus kommer att bidra till energiförsörjningen! Vi behöver också fler kvinnor på arbetsplatserna. Om man använder rätt hjälpmedel är byggjobbet inte tyngre än att jobba som frisör eller i en kassa. Det blir också mer industriellt byggande, det vill säga att man bygger väggblock mm inomhus. Dagens byggarbetsplats är mer som ett logistikcentrum där det gäller att effektivt få alla delar på plats i rätt tid.