Björn Brink kommer från Färila där han har ett jord- och skogsbruk. Björn är medlem i SLA men arrenderar ut jordbruket sedan han blev heltidspolitiker för några år sedan. Björn är utbildad lantmästare vid Alnarp och har dessutom ekonomiutbildning. Han har också jobbat som säljare och sålt traktorer och redskap. Björn är också engagerad i kommunalpolitiken i Ljusdal, där han tidigare varit kommunalråd.
– Sedan Landstinget Gävleborg stått utan politisk ledning i fem månader klev vi in för att få skutan på rätt köl, sa Björn Brink.
Centern och socialdemokraterna kom överens om tre plattformar som man skall arbeta utifrån fram till nästa val.
1. Närvården – man ger närvården (hälsocentraler mm) ett utökat uppdrag. De som behöver sjukvård ofta och nära hemorten, framförallt gamla och barnfamiljer, skall kunna få viss specialistvård även på nära håll. Bland annat för man över resurser så att man skall kunna anställa geriatriker , specialister på åldrandets sjukdomar.
Den nya Lagen Om fritt Vårdval (LOV) ger var och en möjlighet att välja vårdgivare. Landstinget blir skyldigt att upphandla sådana och därför skall den nya konstellationen nu diskutera omfattningen.
Målet är att 80 procent av åkommor skall kunna behandlas inom närvården mot 60 procent idag. Som jämförelse behandlas endast 40 procent inom närvården i Stockholms landsting.
2. Ständiga förbättringar – ”lean production” är nyckelorden, det vill säga bättre upphandlingar, bättre logistik och förkortade ledtider. I Lund har man förkortat behandlingstiden för ett handledsbrott från 8 timmar till en timme. Det är också målet för Landstinget Gävleborg.
3. Specialistsjukvård – specialistsjukvården blir ”allt bättre på allt mindre” vilket gör att det blir svårt att upprätthålla en hög kvalitet om man inte centraliserar. Utvecklingen av vården har inneburit stora effektiviseringar, vilket minskar behovet av resurser på sjukhusen. För 20 år sedan tvingades patienterna åka till Akademiska i Uppsala för att få dialys men idag kan den skötas i hemmet, vilket kraftigt förbättrat livskvaliteten för patienterna. Det är lika inom många områden. Enligt vår medicinska expertis är det inte motiverat att idag ha två BB, Gävle och Hudiksvall, inom Landstinget Gävleborg. Det skulle bli mycket effektivare om patienterna norra Hälsingland i stället åkte till Sundsvalls sjukhus. Förr stannade den nyblivna mamman och barnet på BB i upp till en vecka, men idag kan man åka hem efter en eller två dagar.
– Om man blir svårt sjuk vill man väl ha den bästa vården som går att få, förklarade Björn Brink.
Landstinget ingår redan nu i ett samarbete med bland andra landstingen Uppsala, Örebro, Falun och Värmland.
– Det kommer att bli en tuff resa med stora förändringar inom de närmaste åren, sa Björn Brink. I maj skall det vara full fart på detta inom länet.
Socialdemokraterna har fått ge med sig när det gäller driften av Bollnäs Sjukhus, som nu skall ut på upphandling.
(Det var annars den stora stötesten i diskussionerna, bland annat för Raimo Pärsinen (s), som helt tog avstånd från sådana tankar.)
Den så kallade strategiska planen, som tjänstemannaorganisationen arbetar med, innehåller förslag att minska omfattningen vid Gävle Sjukhus till 75 och vid Hudiksvalls Sjukhus till 50 procent av den nuvarande. Utgångspunkten är att kunna höja vårdkvalitén samtidigt som man tar tag i de ekonomiska problemen med vikande skatteunderlag. Om man inte gör något radikalt kommer underskottet inom Landstinget Gävleborg att vara cirka 500 miljoner kronor år 2011!
– Vi har ändå en av de lägsta kostnadsutvecklingarna i landet, vi ligger på tredje plats av landstingen, berättade Björn Brink.
Landstingsledningen diskuterar också om man skulle kunna anlita till exempel Uppsala när det gäller neonatalvården (vård av för tidigt födda barn). Den är både kostnadskrävande och grannlaga, vilket gör det svårt för Landstinget Gävleborg att upprätthålla tillräckligt hög kvalitet. På Akademiska i Uppsala har man de absolut bästa resurserna.
Björn Brink anser att man har ett problem med att informera om de förändrade förutsättningarna. Media underblåser ofta ett missnöje med vården som egentligen inte stämmer med verkligheten.
– Vi har aldrig haft så många vårdplatser i länet som det finns idag, ändå påstås det att det är tvärt om, sa Björn Brink.
Förutom på sjukhusen bedrivs vård även på kommunala särskilda boenden och även i hemmen.
Vården svarar för 86 procent av Landstinget Gävleborgs budget. Resterande 14 går till kollektivtrafiken (X-trafik mm), kultur, Folkhögskolor mm. Kollektivtrafiken skall enligt lag hanteras av landstingen, så det går inte att dra in på.
När det gäller hyrläkare så finns det två sidor av myntet. Kostnaden är högre räknat per timme, men å andra sidan betalar landstinget bara för effektiv arbetstid.
När det gäller akutsjukvården menar Björn Brink att en del av den sköts i dagens moderna ambulanser, som i princip fungerar som rullande akutmottagningar.
– Personalen kan sätta in åtgärder direkt och även bedöma vilket sjukhus dit det är lämpligast att köra patienten, förr körde man bara till närmaste sjukhus och så gjordes bedömningen där, förklarade Björn Brink.
Men det finns många stenar som måste vändas på innan man räknar med att vara i fas med ekonomin.
– Inte minst gäller det till exempel förbättrad schemaläggning, som läkarna inte tycks gilla, men som trots allt är alldeles nödvändig i den framtida vårdproduktionen sa Björn.
Björn Brink tackades med en varm applåd.