Hedvigs trädgård i Gävle utgick från informationen och dukade ett persiskt nyårsbord.
På själva nyårsafton som inträder med vårdagjämningen, i år den tjugonde mars, ordnades även en festkväll där med musik, magdans och buffé.
Norouz firas i tretton dagar med släktsammankomster, presenter och festligheter. Barnen uppmärksammas särskilt. Telefonerna går varma när släkt och vänner gratulerar varandra och önskar välgång vid vårens ankomst.
I varje hem står bordet dukat med de sju viktigaste symbolerna som alla börjar på s på farsi. Guldfisken och hyacinten är ett måste. Det finns också målade ägg, rostade nötter, småkakor, frukt och en spegel.
1300-talspoeten Hafez dikter läses av någon familjemedlem. Diktaren uppmanar människor att ta vara på livet: ”Ja, blomman den är vacker men minns: kort är dess liv. Tag vara på den tiden du lever, ja, se över ditt liv.” Lämna bekymren och odla vänskap och kärlek, råder han.
I Svensk handels informationsskrift tecknas bakgrunden till norouz. Enligt mytologin levde en tyrann Dahak i Mesopotamien, nuvarande Kurdistan för flera tusen år sedan. Dahaks grymhet nådde en gräns där tålamodet hos folket tog slut. En smed vid namn Kawa trädde fram och höjde upprorets fana. Tyrannen Dahak störtades. I glädjeruset eldade man, dansade och sjöng. Det blev en tradition som har fortsatt. Varje år uppträder nu persiska artister på olika platser i Sverige. Till en konsert i Globen år 2004 samlades 18 000 människor för att fira norouz. De har lyssnat till Hafez´ råd: ”Så spela speleman och sjung i vänners lag. Du har ett liv och det lever du idag.”
I Gävle finns många som firar norouz. IFFI, internationella föreningen för invandrarkvinnor, besökte Hedvigs trädgård på initiativ av Anna-Greta Ljungbeck, som är IFFI:s ledare. Hon hade sett program-met och det dukade bordet och tagit kontakt. Det ledde till att kvinnorna inbjöds till te på Hedvigs trädgårds café. Minoo Niazzadeh från Iran läste dikter av Hafez för alla som samlats i caféet.
Ingrid Larsson