Begreppet utanförskap har använts flitigt av bland annat regeringsföreträdare sedan den borgerliga alliansen kom till makten 2006. Användningen av begreppet har beskrivits som problematiskt eftersom regeringen inte presenterat någon entydig definition (Riksrevisionen 2008). Det mått som man brukat använda för att fånga utanförskapet tas fram av SCB och byggs upp av information om individer med försörjning från olika ersättningssystem (se tabell 1). Utgångspunkten är statistik över antalet personer i åldrarna 20-64 som försörjs genom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (som tidigare hette socialbidrag).
För att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar mäts antalet helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Med helårsekvivalenter avses antalet individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.
I tabell 1 kan konstateras att andelen arbetslösa och personer som försörjs via olika ersättningar och bidrag ökade fram till och med 2004 för att sedan minska. År 2008 var andelen cirka 19 procent. Minskningen mellan 2004 och 2008 var nästan 7 procentenheter, eller drygt en fjärdedel. Under 2009 ökade antal personer med arbetslöshetsersättning eller i arbetsmarknads-åtgärder snabbt, liksom antalet personer med ekonom¬iskt bistånd. Denna ökning fortsatte under 2010, om än i lägre takt, för antal personer i arbets-marknadspolitiska åtgärder eller med ekonomiskt bistånd. Antal personer med arbetslöshetsersättning minskade dock med närmare 20 procent mellan 2009 och 2010. Antal personer med ersättning från sjukförsäkringen har fortsatt att minska kontinuerligt sedan 2003.
Sett över de senaste 12 åren har antal personer med sjuk¬penning eller med arbetslöshetsersättning minskat med omkring 60 procent mellan millennieskiftet och 2010. Samtidigt har antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat med 37 procent och antalet med ekonomiskt bistånd med 25 procent. Antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har, efter en snabb ökning mellan 1999 och 2006, därefter minskat till i stort sett samma nivå som i början av perioden.
Om vi utgår från SCB:s statistik över helårsekvivalenter och använder det för att beteckna det så kallade utanförskapet framgår det att andelen är större i Gävleborgs län än i övriga riket. Gävleborgs län utmärker sig genom att antalet helårsekvivalenter är relativt stort under hela perioden. Tillsammans med Jämtlands och Norrbottens län ligger de konstant bland de tre län med störst andel personer försörjda med sociala ersättningar och bidrag. År 2010 ligger Gävleborgs län högst av samtliga. Andel av befolkningen som får sjukpenning eller är arbetslösa motsvarar i Gävleborgs län under 2010 nästan exakt riksgenomsnittet. Andelen personer med sjuk- eller aktivitetsersättning ligger däremot mellan en fjärdedel och en tredjedel högre än riket i övrigt. Framför allt är det andelen i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som står ut. I detta avseende ligger Gävleborg 70 procent högre än riskgenomsnittet under 2010.
Utvecklingen i Gävleborgs län följer generellt utvecklingen i riket som helhet. Skillnaden var som störst 2004 då andelen för länet låg 5,8 procent-enheter över riket. Skillnaden minskade sedan något, och var som minst 2008 (3,9 procentenheter) för att sedan öka något.
Lars Beckman, riksdagsledamot (M):
- Det är glädjande att det är över 9600 personer i minskat utanförskap 2010 jämfört med rekordåret 2004. Det är genom att fler arbetar som vi kan skapa resurser till den önskade välfärden. Trots att utvecklingen går åt rätt håll så ligger Gävleborg högst i Sverige när det gäller utanförskapet och här krävs det krafttag från länets kommuner, region Gävleborg och oss i alliansen på riksnivå för att få ner antalet rejält. Det är en stor ekonomisk vinst för staten men den största vinsten gör den enskilde som kommer i jobb eller företagande.


Referenser
Riksrevisionen (2008), Utanförskap och sysselsättningspolitik – regeringens redovisning, RiR 2008:26. Elektronisk resurs: http://www.riksrevisionen.se/upload/622/RiR%202008_26%20Utanf%C3%B6rskap%20och%20syssels%C3%A4ttningspolitik%20-%20regeringens%20redovisning.pdf

Statistiska centralbyrån (2011), Hushållens ekonomi allmän statistik - Antal helårsekvivalenter 1999-2010 efter län. Elektronisk resurs: http://www.scb.se/Pages/ProductTables____250883.aspx