Det framgår av rapporten ”Så sparar svenskarna IV” från Institutet för Privatekonomi på Swedbank. Det är en uppföljande undersökning och jämförelser har gjorts med tidigare år. Fler svenskar anger att de har fått bättre råd att spara mer, men ändå har sparviljan inte ökat jämfört med förra undersökningen för tre år sedan. En dryg tredjedel av den vuxna befolkningen har fortfarande i princip ett obefintligt sparkapital. 14 procent har mellan en krona och 10 000 kronor, 21 procent har inget alls.
– Trots några goda år med högre realinkomster har en stor andel av svenskarna inte bättrat på sitt sparande och sin beredskap för sämre tider, konstaterar Östen Petterson, marknadsansvarig på Swedbank i Gävleborg. Däremot är det fler bland dem som sparar regelbundet som har höjt sitt månatliga sparande. Andelen som exempelvis sparar mer än
2 000 kronor per månad har stigit från 16 till 22 procent.

Sparmålen intakta
En lika stor andel som för tre år sedan sparar till en reserv för tillfälliga utgifter. På andra plats kommer sparande för att trygga ålderdomen, även om färre uppger att de sparar till den idag. Det tredje vanligaste sparskälet är att spara till en resa. Enbart 9 procent sparar till ett nytt boende.

Mindre spridd sparportfölj
Fond- och aktiesparande har lockat färre sparare liksom sparande i obligationer och på kundkort jämfört med för tre år sedan.
– Bortsett från värdet har svenskarna en mindre spridd sparportfölj idag. Samtliga större sparformer förutom sparande på bankkonto har minskat i popularitet, säger Östen Petterson.
Kapitalförsäkring behåller sin position från 2005. Däremot har andelen med ett eget pensionssparande minskat. Jämfört med 2005 uppger 4 procentenheter färre att de idag har ett privat pensionssparande.

Svensken motsägelsefull i sitt pensionssparande
Medvetenheten om att man måste pensionsspara själv är hög, cirka 80 procent anser det. Men i praktiken uppger ändå färre att de sparar för att trygga sin ålderdom. Andelen har successivt minskat sedan 2002 då hälften sparade för sin tid som pensionär, numera sparar bara 45 procent av dem som har ett sparande till sin ålderdom eller 39 procent om man även räknar in ickespararna. Det finns alltså ett relativt stort glapp mellan vad man anser att man borde göra och vad man de facto gör.

– Sparande till pensionen verkar vara ett ständigt tickande dåligt samvete, konstaterar Östen Petterson. Dessutom är besparingarna till pensionen låga.
Enligt egen uppgift har sex av tio sparat ihop högst 50 000 kronor till sitt privata pensionssparande. Även bland 50-64 åringarna som relativt snart ska gå i pension har närmare 40 procent som mest sparat upp till 50 000 kronor.

Gränsen för ett tillräckligt sparkapital är hos många låg
Totalt sett anser vuxna svenskar att de behöver ett högre sparkapital än vad de hittills sparat ihop. Hälften, 51 procent, har sparat ihop upp till 50 000 kronor inklusive privat pensionssparande, men bara hälften så stor andel anser att det är tillräckligt.
Svenskarnas gräns för hur mycket som är tillräckligt att ha i sparkapital har inte förändrats de tre senaste åren, varken med eller utan privat pensionssparande. Jämfört med 2002 är spargränsen idag till och med lägre.
Rapporten bygger på en undersökning genomförd av SIFO Research International med
5 663 intervjupersoner mellan 16 och 79 år.

För ytterligare information:
Erika Pahne, tfn 08-5859 1637, 070-227 1656
Ylva Yngveson, tfn 08-5859 1604, 070-200 1235
Östen Petterson, tfn 070-5139973

Läs rapporten Så sparar svenskarna IV med sammanfattning och diagram på http://www.swedbank.se/privatekonomi.