I rapporten blir man varse om att Gävle står inför stora utmaningar. Finanskrisen slog hårt mot staden och nedläggningen av Ericsson lade sten på börda. Redan innan har man brottats med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och svagt företagande under en längre period. I detta liknar Gävle många svenska kommuner, som riskerar att hamna i kölvattnet av återhämtningen efter krisen. Gävle behöver en ny giv som kan lyfta staden.
Hoppet har på senare tid stått till en potentiell batterifabrik som undersöker möjligheten att etablera tillverkning i Gävle. Gävle kommun söker stöd från regeringen för att subventionera etableringen.

Mycket lite talar dock för att en batterifabrik är den verkliga lösningen för Gävle. Erfarenheten från tidigare kriser är att statliga ersättningsjobb som har försvunnit efter ett tag. Utländska företag med etableringsstöd har gått i konkurs. Flera forskningsrapporter drar slutsatsen att politiker inte är de bästa på att avgöra vilka som är framtidens jobb och som därför kan stödjas utan att kasta bort skattepengar.
Erfarenhet från tidigare kriser visar också en annan sak: städer med en stark entreprenörsanda klarar sig bättre genom kriser. Om en kommun har flera ben att stå på faller den inte på grund av ett företags nedläggning. Politikernas fokus borde därför vändas bort ifrån storskaliga industrietableringar och istället stödja den växande företagsamheten i Gävle. För att detta ska lyckas måste hela samhället engageras.

Studien fokuserar på tre faktorer som med rätt insatser kan gå ifrån att vara utmaningar till att bli möjligheter för Gävle: utbildningen, företagen och politikerna.
Gävleborna måste få bättre självförtroende och bli mer entreprenöriella från tidig ålder, den relativt starka närvaron för UF (Ung Företagsamhet) i Gävle måste byggas vidare på. Högskolan, som i dag sitter något isolerat i Gävles gamla regemente och vars inriktning hittills legat vid sidan av Gävles näringsliv, måste bli en resurs för det lokala näringslivet. Konkurrens mellan friskolor i Gävleområdet, som hittills inte uppmuntrats av kommunen, måste utvecklas vidare och kopplas till Högskolans forskning inom utbildningsvetenskap och didaktik.

De stora företagen kommer i fortsättningen också att spela en viktig roll i Gävletraktens näringsliv, men mer fokus måste riktas mot de små och medelstora företagen som kan växa och anställa flera. De måste ges bättre förutsättningar att bidra till de stora industrierna i Gävletrakten, så väl som till människorna som bor där. Det gäller både enkla saker som att tillåta fler företag inom välfärdssektorn och svåra mer dramatiska grepp som att regeringen ge Gävle tillfälligt gynnsammare skatteläge för företagande inom en såkallad Urban Enterprise Zone. Gävle borde be staten om avdrag istället för bidrag.

Politikerna i Gävle har en viktig roll att spela. Utan ett starkt politisk ledarskap kan inte situationen vändas. I dag verkar det tyvärr som att kommunen inte ger fullt utrymme för det lokala näringslivet att blomstra. I vissa fall går kommunen in som företagare själva istället och konkurrerar ut entreprenörer. Resultatet är att man har fastnat i utvecklingen. Detta är inte unikt för Gävle, men det finns också positiva exempel på kommuner som har lyckats bryta trenden i Gästrikland, mindre kommuner som skapat närhet i politiken till näringslivet och det civila samhället som Ockelbo och Ovanåker.

Kommunen måste bli en stark ledare, dock kanske inte en stark företagare. Den nya giv som presenteras i detta policy paper är tänkt att bringa städer som Gävle i nya, mer dynamiska banor, från defensivt bevarande till att öppna för nytt. En sådan ny giv för Gävle har bättre långsiktiga förutsättningar.

Källa: FORES - En ny giv för Gävle

Ta del av hela rapporten här:
http://www.ohlininstitutet.org/wp-content/uploads/2010/09/fores-en-ny-giv-far-gavle.pdf