Risken att råka ut för koffeinförgiftning är enligt livsmedelsverket nästan obefintlig. Däremot kan ett stort intag av koffein ge magbesvär i form av illamående, kräkningar, magont och diarré. Andra effekter orsakade av koffeinet kan vara sömnbesvär, huvudvärk, oro, yrsel och hjärtklappning.

Kemiskt sett är koffein en metylerad xantin. Det stimulerar det centrala nervsystemet, har en uppiggande effekt och ger ökad mental aktivitet. Det påverkar däremot inte intellektet eller inlärningsförmågan. Kaffe kan alltså vara ett bra sätt att uppnå ökad koncentration, men att tänka på är att ett högt dagligt koffeinintag kan leda till tolerans mot vissa farmakologiska effekter. Detta leder till att om den dagliga dosen koffein uteblir kan det ge huvudvärk, sömnsvårigheter, bristande uppmärksamhet och andra abstinensbesvär. Trots detta anses kaffe inte vara beroendeframkallande eftersom det inte finns något kroppsligt behov när besvären väl gått över.

Kaffet kom till Sverige i slutet av 1600-talet, men då endast i små mängder eftersom att det räknades som en apoteksvara. Under 1700-talet började man dricka kaffe som dryck på såkallade kaffehus i Stockholm. Då var kaffet exklusivt, en dryck för överklassen och den högre medelklassen och dracks nästan uteslutande av män. Först på 1800-talet började kaffet drickas av allmänheten i Sverige, och idag är det ett av de länder där man dricker mest kaffe i hela världen. Om detta är en effekt av att landet ligger så långt norrut och får brist på solljus låter jag vara osagt.