Anledningen till att man har fluor i tandkräm och genomför så kallade fluorsköljningar på skolor och andra platser är att det finns en generell uppfattning om att fluor motverkar hål i tänderna, karies. Man menar på att det stärker emaljen. Medicine professor Olov Lindahl medger att ämnet KAN ha en förstärkande effekt på emaljen, kortsiktigt. I det långa loppet menar han däremot att effekten är den motsatta.

Det är alltså tveksamt om fluor verkligen är en motverkare av karies. Vad som däremot är säkert är att fluor i grund och botten är ett giftigt ämne, till och med dödligt i stora mängder. Fluorid, fluor i sin negativa jonform, är det som används mycket inom tandvård. Det är också giftigt och beräknas dödligt för människor vid en mängd på 5-10 gram (räknat på man 70 kg). Fluor är farligt i stora mängder. I små mängder vet man däremot inte hur det påverkar kroppen, så det kan därför inte sägas vara giftigt.

I vissa orter där man haft ovanligt låg medellivslängd har man kunnat härleda orsaken till hög halt fluor i dricksvattnet. Det är därför rimligt att tänka sig att en relativt låg halt fluor som man får i sig genom dagligt intag av vatten under en längre tid är förgiftande. Det finns också studier på att ett högt intag av fluor ger ökad risk för missbildning. Studierna har gjorts på djur och sambandet mellan fluor och missbildning blir hos dem ett mycket tydligt.

Förutom det snabba åldrandet ger fluor också enligt många forskare en ökad risk för skelettcancer framför allt hos växande individer. I ett fluorrikt område i Indien har man iakttagit att skelettets struktur försämrats vilket i värsta fall leder till förlamning. Ett stort intag av fluor leder också enligt vissa forskare till skador på hjärnan. Dessutom påverkar ämnet sköldkörteln negativt. Fluoren sätter sig nämligen på cellernas receptorer (mottagare) och hindrar på så sätt hormonet T4 att komma in i cellerna och aktivera T3 som sätter igång energiproduktionen. Följden blir då sjuklig trötthet eftersom att kroppen tror att den har energibrist. Detta kan vara en anledning till sjukdomen hypotyreos.

Det är svårt att undvika fluor eftersom det finns i dricksvatten, mer eller mindre beroende på var man bor. Därför förekommer ämnet i andra produkter som är baserade på eller beroende av vatten, till exempel alla former av grödor, då de vattnas med vatten innehållande fluor. Är man allergisk mot fluor har man alltså ett stort problem eftersom det är svårt att komma undan ämnet. För att kunna göra det måste man installera vattenrenare och hålla koll på vad man äter, från jord till bord, så att fluor inte tillsätts någonstans i processen.

Inte nog med att vi genom livet kommer att utsättas för en konstant fluortillförsel genom vårt dricksvatten och genom grödor som vattnats med det, dessutom får vi också i oss fluor genom tandkräm. Det rekommenderas till och med av svenska tandläkarförbundet och följden blir då naturligt att människor använder dessa produkter.

När experter rekommenderar att vi använder ett ämne som är direkt farligt för oss är någonting fel i samhället. Debatten om fluor har varit igång länge, och många har ifrågasatt ämnet. Olov Lindahl gjorde det för över 20 år sen. Man kan ju fråga sig hur det kommer sig att debatten inte fått ordentlig plats i media och vilka intressen som får plats i media, som ligger bakom att fluor fortsätts hyllas och användas. Att det inte ens finns några klara bevis för att fluor verkligen motverkar karies skrämmer ännu mer. Det är på tiden att man börjar ifrågasätta fluor på allvar!