Lax och Havsöring
De står still i forsen och söker av vattenytan efter mat!
Laxen har större bukfenor och klarar starka strömmar, och kan stå bakom någon stor sten. Havsöringen föredrar istället att stå i lite lugnare men ändå i strömmande vatten.
Det kan finnas så många som 25 smålaxar och små havsöringar inom 10 x 10 m!

Havsöringarna blir 7 – 8 cm långa efter en sommar och det dubbla som 2-somriga.
Laxen stannar i ån under 2 år. I vattendragen längre norrut, till exempel Vindelälven, stannar de upp till 4 år.
De lämnar sedan Testeboån och går till sina tillväxtområden utanför Gotland.
Vanligast är att individerna är tillbaka i Testeboån efter 2 – 4 år och väger då
0.5 – 2 kg
2 % navigerar fel och hamnar då kanske i Mörrumsån eller i Älvkarleby!

Just nu är det lämplig tid och vattentemperatur, runt 10 grader, för fortplantning och det finns flera bra lekplatser i ån.

Kraftindustrin
Det finns ett enda kvarvarande kraftverk i Testeboån vid Strömsbro och det ägs av Nilsson Kraft AB.
En rejäl vårflod kan vara omkring 60 kubikmeter/sek. Medelvattenföringen under hela året i Testeboån ligger på 12 kubikm/sek, varav kraftverket tar 10 kubikm/sek.
Det allvarligaste hotet från kraftverket är, att delar av lax- och öringsbeståndet, mals sönder i verkets turbiner.
Under förra året fick man till ett avtal med kraftbolaget så att kraftverket var avstängt under tiden juni – oktober. Och det blev ett superår! Beståndet ökade markant!
För innevarande år blev det inget avtal om stängning, men tackvare stora vattenflöden i år, tycks beståndet ändå ha utvecklats väl.

Vattenkraftindustrin är en stark maktfaktor, och man får ett intryck av att de kan gör som de vill. Naturen kommer då ofta på undantag!

Under tidigare år gjorde kraftindustrin frivilliga åtaganden! Såsom att man satte ut fiskyngel, även kallade smolt, varje år.

Man arrangerade då också ålyngelleder med lastbilstransporter längs vissa åar. En orsak till att åtgärderna upphörde var kanske att föroreningar och försurning omintetgjorde dessa ansträngningar.

Några krav på åtgärder, såsom exempelvis nya laxtrappor, finns överhuvudtaget inte längre, trots att de skulle behövas här och var.
Flera av de befintliga laxtrapporna, de som trots allt finns, är många gånger felkonstruerade och till begränsad nytta för den vandrande fisken.

Signalkräftan och svampsjukdomar
Testeboån hade en gång i tiden ett fint bestånd av svensk flodkräfta, men
1992 kom den så kallade Storsjösvampen och slog ut flodkräftbeståndet – och nu finns bara enstaka exemplar kvar.
En flodkräfta behöver bli minst 7 år för att kunna fiskas.
Ett flodkräftprojekt, med syfte att skapa ett hållbart bestånd, är mycket långsiktigt – minst 20 år. Dessutom är det ett typiskt högrisk projekt – En enda signalkräfta eller en kräftbur från smittat vatten – kan omintetgöra projektet!
Markägarna äger och kontrollerar kräftfisket liksom eventuella åtgärder för kräftbeståndet.
Och här är Gävle kommun största markägaren. Med få undantag äger kommunen marken från Forsby ned till havet.

Salmon Action Plan
Testeboån anses vara en av Sveriges bästa potentiella laxälvar och ingår i det internationella projektet – Salmon Action Plan – för att rädda den vilda laxen. Sträckan mellan Olslättfors och Strömsbro är särskilt betydelsefull och ett viktigt uppväxt- och lekområde för både lax och havsöring. För att säkra dessa arters överlevnad genomförs flera riktade insatser. Till exempel sätter man ut yngel / smolt, och återskapar åns naturliga bottnar och flöden.

Under 1960-talet var vattendragen i sämsta tänkbara skick någonsin. Orenade avlopp, kemikalier, försurning och trä- och fiberrester utrotade praktiskt taget allt värdefullt liv också i Testeboån.

- Skiten bubblade upp, när vi stod och fiskade intill broarna. Och mamma vägrade befatta sig med våra fiskfångster – De var garanterat oätliga! berättar Håkan Höglund, Flaggfabriken Svanen, Gävle.

Ett långsiktigt och tålmodigt arbete, med att återskapa och öka beståndet, har pågått sedan 1980-talet.
Här har satts ut 250 000 laxsyngel under åren 2000 – 2006.
Om nu 1 promille av dessa kommer tillbaka såsom stora laxar för att leka, så är vi nöjda.
Och under år 2007 nosmärktes 1000 st 2-somriga laxar för att kunna spåras med metalldetektorer ifall de simmar hem till sin ursprungsälv, Dalälven och fångas i fällan där för avelsfisk.

Fisket Strömsbro - havet
Numera är det relativt gott om fisk nedanför kraftverket i Strömsbro.
Fiske är tillåtet där, om man köper fiskekort. På korten står också vilka regler som gäller för fisket!
För lax och öring gäller ännu – catch and release – fångad fisk släpps genast tillbaka i ån, på den plats där den fångats.

En fälla i Strömsbrodammen, som tar en minimal del av vattenflödet, gav 18 laxar och 13 öringar.
Vikten på fisken i provfällan var 0.5 – 20 kg för lax och upp till 10 kg för havsöring
Medelvikten låg på 4 kg – Inte dåligt!

Testoboåns Naturreservat
Testeboån hör till de mest orörda större vattendragen i Gävleborgs län med en i stort sett oreglerad vattenföring. Ån har sina källflöden i Ockelbos och Bollnäs´ Finnskogar. I de delar som är naturreservat rinner ån genom ett för Gästrikland typiskt flackt och blockrikt moränlandskap.

Reservatet har en välutvecklad flora med många olika arter och en ännu intressantare fauna såsom
kungsfiskaren som häckar här,
strömstaren som kommer på hösten och stannar över vintern.
uttern är etablerad och
bäver passerar, men här saknas ännu bevis på etablering.

Flodpärlmusslan finns här. En 40 mm stor mussla kan vara 40 år gammal, och de riktigt stora kan vara 100 – 200 år.
Det blev ingen återväxt under många år tidigare på grund av bristen på lax och öring.
Musslans larver fungerar nämligen som parasiter, med dessa fiskar som värddjur, för att kunna utvecklas. Sitter på gälarna!

Testeboåns Naturreservat, som är 515 hektar stort - motsvarar drygt 5000 villatomter – förvaltas av Länsstyrelsen Gävleborg.

Ut och njut i naturen!

För svar på frågor och mer information kontakta gärna:

Bernt Moberg, Naturbevakare anlitad av Länsstyrelsen i Gävleborg
026-168750 070-5118790 aquavision@gavlenet.se

Karin Brolin, Naturinformatör vid Naturförvaltningsenheten, Länsstyrelsen Gävleborg
0707-521193 karin.brolin@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen Gävleborg 026-171000 vx http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg
Gävle kommun 026-178000 http://www.gavle.se