Hur påverkas företagen och konkurrenskraften i Gävleborg om både kilometerskatt införs på tunga fordon och om drivmedelspriserna höjs?
Vad innebär förslagen om höjda arbetsgivaravgifter generellt och en fördubbling av avgiften för anställda under 26 år? Hur påverkar det näringslivets möjligheter att anställa unga i länet?
De här frågorna och många fler diskuterades mellan företagarkollegor på lunchmötet, ett samarrangemang av Svenskt Näringsliv, Mellansvenska Handelskammaren,
Sveriges Åkeriföretag Gävleborgsåkarna, Företagarna i Gävleborg och LRF Lantbrukarnas riksförbund.
Richard Häll, Precisallt Media, Stora Vall Gästgiveri och Screen Solution samt en av initiativtagarna till ”Släpp in Framtiden” inledde: Sänkt arbetsgivaravgift för att vi skall kunna anställa ungdomar som kommer direkt från skolan. Det är därför jag är engagerad i ”Släpp in Framtiden” som arbetar för att ge ungdomarna en bra start i yrkeslivet. Det är inte bara McDonalds som tjänar på lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar under 26 år, de största vinnarna är ungdomarna själva!
Tomas Bouvin, skogschef på Holmens Bruk: Transportkostnaderna för Holmens vedförsörjning kostar 500 miljoner per år. Kilometerskatten kommer att öka våra transportkostnader med ca 30 miljoner per år. En annan allvarlig konsekvens av kilometerskatten och höjda drivmedelspriser är att det fungerar som en direkt glesbygdsskatt. Det blir dyrare att bo i glesbygd, leveranserna blir dyrare, det gör att man får mindre betalt för det man säljer och ökade kostnader för det man köper som förbrukningsartiklar och mat. Lägre lönsamhet i skogsbruket kommer att leda till ett mer passivt skogsbruk, det ger både mindre timmer och biobränsle till skogsindustri och värmeverk. Skogsägarna kommer att få sämre betalt, vi själva drabbas av ökade kostnader och även åkarna.
Lars Mörk, VD på Sunfab Hydraulics:90 procent av vår tillverkning exporteras och konkurrerar på den globala marknaden. Det innebär att vi lever och verkar i en extremt konkurrensutsatt värld och därför behöver vi sänka kostnaderna för att kunna konkurrera, inte tvingas öka dem. Det är sedan ett stort politiskt problem hur vi skall få ut ungdomarna i arbetslivet. För några år sedan tvingades vi till stora varsel och en av konsekvenserna av det blev att medelåldern kraftigt för vår arbetsstyrka. Vi och många andra företag behöver förändra ålderstrukturen men vi hindras i många fall av regelsystemet.
Staffan Holm och Owe Fredriksson, Skogsbilen i Delsbo: Våra körningar är i snitt 10 mil, vilket gör det väldigt svårt att lägga om till andra transportmetoder. 14 kr/mil i kilometerskatt skulle öka våra kostnader väldigt kraftigt. Det minskar möjligheterna till att utveckla företaget. Våra bilar går i snitt 18 000 mil/år och kostnaden för kilometerskatten skulle kosta ca 250 000 kr/bil.
Lars-Axel Gustafsson, Åkeriförbundet: Kilometerskatten beräknas öka branschens omkostnader med 7-8 procent. Vi har ett bra samarbete med tågföretagen, men det är näst intill omöjligt att byta det mesta av dagens biltransporter till tåg. De stora företagen använder lastbilarna som ett rullande lager och är beroende på att transporterna sker snabbt och säkert för att inte störa produktionen. Lastbilarnas miljöpåverkan minskar hela tiden tack vare allt bättre motorer.
Därefter diskuterade deltagarna frågeställningarna vid respektive bord. Mötet avslutades sedan med en redovisning av diskussionerna:
• Ökade kostnader för åkerinäringen kommer att göra att blir längre intervaller mellan bilbytena, vilket innebär att miljöförbättringar flyttas fram
• Det är svårt att rationalisera transportbranschen, en möjlighet är längre bilar. Förslag finns på att tillåta 30 meter, vilket skulle ge plats för ytterligare en trave på timmerbilarna
• Kilometerskatten kommer knappast att ge ökad lokal produktion
• Järnvägarna särskilt i södra Sverige har inte utrymme för mycket mer godstrafik idag
• Att bygga en ny järnväg tar 60 månader bara att komma till första spadtaget, plus byggtiden
• För att ökan ungdomars möjligheter att ta sig in i arbetslivet borde fler företag ta efter ”Holmen Prao”, som får beröm av både branschföreträdare och politiker
• Oavsett vilken typ av arbete det gäller kan det ta ett-två år innan den nyanställde är helt varm i kläderna – en stor risk särskilt för småföretag eftersom personen kan byta jobb utan vidare
• Maskinförare behöver inskolas i två år
• LAS-reglerna minskar rörligheten på arbetsmarknaden eftersom många med lång anställning ofta avstår från att byta jobb
• LAS-reglerna gör det tufft för många småföretagare, de är mycket känsligare för förändringar än storföretagen
• LAS påverkar möjligheterna att anställa yngre
• Verkar man i Norrland behöver man någon som hjälper i stället för stjälper
• Om man vill införa nya regler och redan diskuterar undantag måste man undra hur väl genomtänkta de är
• Om arbetsgivaravgifterna höjs måste företagen kompensera med rationaliseringar
• Ungdomarna är mer flexibla och ställer större krav på trivsel på arbetsplatsen
• Även jordbruket kommer att drabbas av kilometerskatten
• Redovisning av tomma lastbilstransporter måste bli tydligare eftersom många debattörer inte tycks förstå att timmer- eller grusbilar har svårt att få tag i ”returfrakter”
• Politikerna måste bli bättre på att bedöma de totala konsekvenserna för de förslag de lägger fram