Globalt, nationellt, regionalt och lokalt ställs krav på arbetsliv och utbildning för att kunna möta de demografiska utmaningarna samt att tillförsäkra företag och offentlig verksamhet rätt kompetens. Arbetslivets egen kompetensförstärkning och utbildningssystemets kvalitetshöjning krävs för att bibehålla vårt lands konkurrenskraft.

New Skills for New Jobs Action Now är en del av målen i EU:s 2020 strategi och en uppföljare till den tidigare Lissabonstrategin för tillväxt och arbete manar: Bättre matchning utbildning, färdigheter, kompetenser och arbetsmarknadens behov.

Kompetensplattformar. Från och med 2010 ingår en ny del i regeringens uppdrag till regionförbunden i Sverige. Uppdraget innebär att Regionförbunden skall upprätta så kallade kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Samverkan med lokala och regionala aktörer och dialog med statliga myndigheter ska ske inom kompetensförsörjningsområdet. Delredovisning ska lämnas till regeringskansliet senast 30 april 2011.

Utbildningssystemet viktigt för konkurrenskraften. Tillväxtverket framhåller att tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att svenska företag och regioner ska kunna konkurrera i en allt mer globaliserad värld. Det förutsätter ett utbildningssystem som fungerar på alla nivåer.
Teknikdelegationen menar 29 april 2010, att Sverige genom brister i hela utbildnings-systemet förvärrat kunskapsbristen inom naturvetenskap och teknik. Om inget görs riskerar gapet mellan vad vi som samhälle behöver och vad vi faktiskt kan leverera att växa alltmer.

Företagsamhet och entreprenörskap har varit på EU:s agenda i tjugo år. Nu skall entreprenöriell pedagogik i skolor bidra till ökade färdigheter hos ungdom att kombinera skolans kunskapsuppdrag med egen drivkraft och kompetens i ett föränderligt samhälls- och arbetsliv.

Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesorienteringen förstärker all personals ansvar i skolan så att eleverna får tillräckligt underlag för sina val av studie- och yrkesinriktning.
Utbildning och arbetsliv – en samhällsfråga. I seminariet från Hultsfred på SSA-konferensen gavs exempel på att hur samverkan mellan skola och arbetsliv är en samhällsfråga. Näringslivet behöver rekrytering, kompetensförsörjning och generationsväxling. Skolan behöver ha omvärldssamverkan, tillämpad kunskap, motivationsskapande, studie- och yrkesorientering samt ett utbildningsutbud. För kommunen leder det till kommunal utveckling, ökad tillväxt, ökad företagsamhet, ökade skatteintäkter och befolkningsutveckling. Eleven får en verklighetsförankring, omvärldskännedom, ökad självkännedom, vidgade perspektiv och en stabilare grund för sina framtidsval.

- När skolsystemet förändrades för snart tjugo år sedan saknades medvetenhet om behovet av noggrann konsekvensanalys. Nu menar jag att det är ett är ett skarpt läge för skolledare och arbetslivet att gemensamt ange dagordningen för hur samverkan skall kunna vara en röd tråd genom hela utbildningssystemet, i tillämpning av nya nationella styrdokument och dess genomförande, berättar Bo. Såväl i USA som i England har nu kommit signaler om banbrytande revideringar av nuvarande skolsystem där den enskilda skolledarens betydelse för ungdomars utveckling och etablering i arbetsliv och samhälle betonas.
Ett aktivt företagsklimat kräver samverkan på kort och på längre sikt. Att tillsammans ta initiativet inför kommande förändring av skolsystemet och ange tillämpning är ett sätt att styra genomförandet och stärka våra ungdomar inte minst i vårt län som är särskilt drabbat av ungdomsarbetslöshet och samtidigt företags kompetensbrist.


För mer information kontakta

Bo Sundström
Samhällsentreprenör
Projektledare SSA-rikskonferensen i Gävle 23-25 mars 2010
http://www.gavle.se/ssa2010