Mycket av detta arbete hotas nu av ett nytt förslag från regeringen om s k månadsuppgiftsredovisning. Det handlar om att hitta en metod som ger korrekta uppgifter om alla anställdas inkomster, till grund för ersättningar i försäkringssystemen. Politikerna har dock inte lyckats klara av att bestämma hur metoden ska se ut utan endast att arbetsgivarna ska leverera in uppgifterna till Skatteverket.

Det finns ett par utredningar i frågan som föreslår en skyldighet för alla arbetsgivare att varje månad, för varje anställd, lämna uppgift till Skatteverket om utbetalda löner och ersättningar samt även om det i den anställdes ersättning ingår sjuklön eller kompletterande ersättning i samband med sjukdom och föräldraledighet. Men utredningarna vill gå längre än så. De föreslår att alla uppgifter ska periodiseras till den månad de faktiskt uppstod. Det innebär att om jag fått en övertidsersättning utbetald på lönen i februari, så ska den i efterhand periodiseras till januari, om det var då övertiden utfördes. Varje arbetsgivare måste alltså varje månad manuellt gå igenom alla anställdas ersättningar för att ge en korrekt redovisning till Skatteverket.

Det säger sig själv att detta medför ett mycket omfattande merarbete för alla arbetsgivare. Tyvärr saknar utredningarna relevanta kostnadsberäkningar för merkostnaderna. De har helt enkelt inte kunnat uppskattas.

Organisationen Företagarna presenterade nyligen en rapport där de beräknat den administrativa merkostnaden till 67 kronor per anställd och månad. För landets mindre företag skulle förslaget, om det införs, innebära ca 1 miljard kronor i ökad merkostnad. Lägg till detta alla anställda i kommuner och landsting samt i de stora företagen så inser var och en att kostnaden kommer att uppgå till flera miljarder kronor.

Sveriges kommuner och landsting skriver att förslaget om månadsuppgifter är dyrt och till ingen nytta. Detaljnivån är alldeles för hög. Minst 40 individuella uppgifter per anställd ska redovisas varje månad, och redovisningen har ingen betydelse för beskattningen. Det rör sig om miljardbelopp inom sektorn.

Detta är inte rimligt. Samtidigt som den samhällsekonomiska nyttan beräknas till totalt 3 miljarder kronor så innebär förslaget en merkostnad för arbetsgivarna som överskrider samhällets besparingar. Besparingar som det är högst osäkert om man kan uppnå då det inte finns något färdigt förslag till hur uppgifterna ska användas i försäkringssystemen.

Nej, det enda rätta är att tänka om. Krav på månadsuppgifter för alla blir dyrt, även om periodiseringen av uppgifterna slopas. Menar regeringen allvar med ambitionerna att göra tillvaron enklare för företagen så bör förslaget om krav på månadsuppgiftsredovisning förpassa till papperskorgen.

Lotta Petterson, regionchef, Svenskt Näringsliv
Kerstin Nyquist, skattejurist Svenskt Näringsliv