Olika slags beroenden är ett av vår tids största hälsoproblem. 90 procent av alla som har missbruksproblem finns i arbetslivet, vilket gör att många arbetskamrater och chefer berörs direkt eller indirekt. Det är ett underskattat problem för arbetslivet som man inte har talat mycket om.

Man kan räkna med att fyra till fem personer runt varje missbrukare dras in i problematiken. Det finns även studier som visar att medberoende individer är utbrända/utmattade i högre grad än icke medberoende.

– Eftersom största delen av dem som är beroende har ett jobb, blir arbetskamrater indragna och försätts i situationer som måste hanteras. Det är i högsta grad ett verkligt problem, säger Katerina Janouch, författare och föreläsare på Alnas seminarier om medberoende i arbetslivet.

– Ett aktuellt fall såg vi i media nyligen. Det handlade om en överläkare som blev tagen för rattfylleri på väg till två planerade hjärtoperationer på Lunds sjukhus, berättar Katerina som exempel på hur arbetsplatsen och andra drabbas.

Det kanske var en arbetskamrat som ringde in ett anonymt tips till Socialstyrelsen en vecka efter polisingripandet? Tyvärr lät Socialstyrelsen läkaren arbeta vidare och arbetsgivaren fick ingen information om utredningen förrän en patient dog. I efterhand har personalen berättat att de vid flera tillfällen undrat om allt var som det skulle, men att de inte vågat säga något, särskilt med tanke på läkarens position. Denna gång fick det tyvärr mycket olyckliga konsekvenser.

– Det finns många anledningar till att man inte säger eller gör något men ofta handlar det om rädsla för att bli stämplad som ”obekväm” och hamna i dålig dager, särskilt om det gäller en person som har en högre position, säger Katerina. Andra anledningar kan vara att man inte vill vara orsak till konflikter, man är kanske rädd att ha fel, man känner sig dum och vill inte göra bort sig.

Medberoende utgör en risk som ofta är indirekt, men behöver uppmärksammas eftersom processerna påverkar de mellanmänskliga relationerna och när det inträffar hamnar fokus någon annanstans än på uppgiften som ska utföras på arbetsplatsen. Detta leder till att hela verksamheten äventyras.

– De här situationerna kostar mycket på arbetsplatserna eftersom jobbet blir lidande, personen gör inte det den ska, kollegorna får ofta göra mer, det skapar irritation och okoncentration och fokus försvinner från jobbet som ska göras. Man vaktar på varandra, kontrollerar, skvallrar, talar ”om” istället för ”med” personen, berättar Katerina.

– Arbetskamrater måste säga ifrån på ett tidigt stadium, var och en måste bidra till att arbetsplatsen ska fungera och jobbet ska bli gjort. Många gånger kanske vi tänker att det blir bättre om ett tag, det kanske löser sig, etc. Men så länge ingen gör något fortsätter problemen, menar Katerina.

- När det förekommer eller misstänks förekomma skadligt bruk eller beroende har alla i organisationen skyldighet att agera för att komma tillrätta med problemet, tydliggör Anna Nordlöw. Även om chefen är den som ytterst har ansvar för att se till att åtgärder vidtas har även arbetskamrater skyldighet att förmedla det de ser.

- Det är viktigt att någon har en samlad bild av omfattningen på problemen, fortsätter Anna, och därför är det bra att medarbetarna berättar för chefen när det inträffar något. Om man misstänker att det är chefen som har problem informerar man chefens överordnade.

Andra former av missbruk, som spel-, shopping-, sex- och matmissbruk blir också allt vanligare. Internetanvändandet tenderar att skapa olika former av beroenden och kan underlätta för av makt, pengar eller bekräftelse. På arbetsplatsen leder en persons beroende till stress, oärlighet, förvirring, kontroll och hjälplöshet. Detta påverkar hela arbetsplatsen; individerna, arbetsgruppen och i slutändan även organisationen. Arbetskamraterna kan leva med känslor och tankar kring att det kanske är arbetsplatsen som orsakar missbruket och det skapar skam- och skuldkänslor. Man pratar sällan öppet om de här känslorna och det är vanligt att arbetskamrater skyddar missbrukaren genom att dölja missbruket för arbetsgivare och andra.

Om arbetskamraterna inte säger ifrån på en gång riskerar de att bli medberoende. Det börjar med småsaker och sedan förskjuts gränserna successivt, nästan omärkligt. Om man gått med på något en första gång blir det svårare att säga ifrån den andra gången.
Att vara medberoende innebär att en annan människas beroendeproblem blir en del av vårt eget liv. Vi döljer sanningen för andra eller vi löser den andres problem och gör det till vårt ansvar. Eller man förhåller sig passiv, man vill inte lägga sig i, reta, bli ovän med osv. Medberoende är många gånger lika skambelagt som beroendet självt.

Det är vanligt att när ett system av beroende och medberoende skapas på arbetsplatsen fokuseras mycket på kontroll. Man låter kontrollen ersätta ansvaret. Det blir viktigare att göra saker rätt än att göra de rätta sakerna. Illusionen av kontroll genomsyrar snart hela verksamheten.

- En arbetsgrupp behöver ofta hjälp med att reda ut problem som uppstår när någon är beroende, berättar Anna. Arbetskamraterna måste få veta att de inte hjälper en person genom att möjliggöra fortsatt beteende eller missbruk. De behöver också få en allmän information om missbruk och beroende och eventuellt handledning om situationen varit svår eller långvarig. En konkret handlingsplan är bra för att veta hur man ska agera när det dyker upp problem.

– Det är vanligt att man inte vet vad man ska göra när det blir problem på arbetsplatsen! Människor kan generellt väldigt lite kring missbruk, om vilka mekanismer som träder in. De tror ofta att de själva gjort något fel, säger Katerina.

Som chef finns det också risk för att att hamna i medberoende. Att bli den ständige konfliktlösaren och kontrollanten istället för att lösa situationen. Det är chefen som tillsammans med sina medarbetare kan skapa ett klimat där frågor om missbruk och beroende öppet kan diskuteras. Där regler och gränser är tydliga. Alla på en arbetsplats har ett ansvar, men rollerna är olika. Var och en är skyldig att se en människa med problem, men det är i första hand den närmaste chefens ansvar att ta upp frågan med den det gäller och se till att åtgärder vidtas. En åtgärd kan vara att upprätta en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den berörda, där det tydligt framgår vilka spelregler som gäller.

- Det borde vara en naturlig del i arbetsmiljöarbete, kompetensutveckling, säkerhetssystem och kvalitetsarbete att ha strategier för att förebygga och hantera problem med skadligt bruk och beroende, säger Anna.

– Fördelen med arbetsplatsen är att det inte behöver bli personligt, säger Katerina. Man kan agera utifrån arbetsplatsens riktlinjer, regler och behov på ett kraftfullare sätt. Därför har också arbetsplatsen ett stort ansvar när det gäller att skapa goda alkoholkulturer, t ex att reglera mängder vid representation, inte ge bort alkohol, att alltid erbjuda alkoholfria alternativ, etc.

– Jag tror att det vore väldigt skönt för många om arbetslivet fick vara en alkoholfri zon. Det borde vara en självklarhet att vi inte dricker på jobbet eller i samband med jobb.

– Därför är det är så viktigt att lyfta frågorna och informera om vart man kan vända sig om man funderar över något eller om det uppstått problematiska situationer, avslutar Katerina.

AV INGELA ERIKSSON, Alna Sverige AB

Är du en möjliggörare?
Möjliggöraren är inte automatiskt medberoende, men gränserna kan lätt suddas ut, om man inte aktar sig. Ett upprepat möjliggörande kan leda till att kretsen runt en beroende blir medberoende.
• Alla som är passiva inför missbruket gör det möjligt att fortsätta missbruka.
• En chef är möjliggörare om han låter en känd missbrukare representera vid restaurangbesök ja, kanske rent av få ta notan på företagskortet.
• En arbetskamrat är möjliggörare om han gör sin missbrukande kamrats jobb, för att det inte ska synas att denne inte klarar av det. Att hålla missbruket eller annan kunskap hemlig är att möjliggöra.

Har du utvecklat ett medberoendebeteende?
Vi har utvecklat kriterier som har sitt ursprung i anhörigproblematik. Det är vanligast att man pratar om medberoende i de sammanhangen. Vi vill utveckla och överföra kriterierna och problematiken till arbetslivet.

En medhjälpare eller medberoende gör det möjligt för individen att fortsätta med sitt destruktiva beteende. Man låter sig styras och manipuleras av missbrukarens känslor och beteende.
Till exempel:
• Tar ansvar för din arbetskamrats handlingar och arbetsuppgifter.
• Löser din arbetskamrats problem och ger oönskade råd.
• Tar ansvar för din arbetskamrats känslor och ljuger för att skydda honom/henne från sanningar eller negativa konsekvenser av sina handlingar.
• Är rädd för att uttrycka vad du känner eller tänker för att inte din arbetskamrat skall återfalla i sitt missbruk.
• Svårt att hålla fast vid dina egna gränser, gränserna förflyttas successivt.
• Tror dig kunna påverka din arbetskamrats missbruk.
• Får sämre självförtroende och tror inte att du duger.
• Försöker kontrollera din arbetskamrat genom att manipulera, hota, muta, gråta, ge råd, ilska, hjälplöshet eller ge skuldkänslor.
• Börjar förneka verkligheten, förskönar hur det verkligen är och vill inte se sanningen.

Har du frågor eller behöver hjälp? Kontakta Anna Nordlöw på Alna Sverige AB, Norra Skeppsbron 5 B, Gävle, Tel 08 508 86 514, e-post anna.nordlow@alna.se eller gå in på http://www.alna.se.
© Alna Sverige AB 2009