Naturen har blivit det heligaste vi har
2/6, 2015 kl. 20:20I Sverige är naturen den helt dominerande källan till kraft och tröst vid livskriser, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.
När svenskar söker trygghet ro och tröst tar de sig ofta ut i naturen, till skillnad från övriga européer som ofta söker ro i religionen.
- Naturen har blivit det heligaste vi har. Den plats vi söker för att få ro och tröst i livets allvarligaste kriser.
I studien såg 68 procent naturen som viktig och att vända sig till kyrkan bara 14 procent. Att lyssna på naturens musik 66 procent mot religiös musik 14 procent.
- Detta gör antagligen Sverige unikt.
Vi är socialiserade på naturen
För att förstå detta måste man samtidigt förstå hur vi i Sverige har blivit socialiserade att älska naturen och att vara i naturen.
- I USA är det vanligare att man vänder sig till kyrkan vid en kris. Där har man sedan barndomen gått i kyrkan och man ser sin president be.
- Man använder helt enkelt det som finns i bagaget. Vi har natur och vi har en kultur av naturromantik. Allt finns där färdigt och det måste cancervården använda mycket mycket mer.
Svenskarnas strategier vid kris
Dessa rön om svenskars strategier för att t ex hantera kris i samband med cancersjukdom presenteras nu i en bok av Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.
En stor studie om hur kulturen påverkar valet av coping-strategier, med deltagande av över 2000 cancerpatienter, ger ett entydigt resultat.
- Människor behöver definitivt strategier för att hantera inte bara fysisk hälsa, utan också psykisk- och andlig/existentiell hälsa, säger Fereshteh Ahmadi.
Att vara vid liv är inte samma som att leva
- "I Sverige vill de att vi ska vara vid liv, men hjälper oss inte att leva" - går som en röd tråd i mitt material. Man måste uppmärksamma att krisen finns kvar även om operationen gick bra.
- Skicka människor till sköna naturplatser och hälsoträdgårdar. Uppmuntra och hjälp även våra invandrare att se värdet i naturen.
Den nya generationen som nu bor i stora städer har kanske tappat denna känsla för naturen. Detta kan vara ett sätt att ta dem tillbaka.
- Det blir samtidigt också ett sätt att hjälpa miljön, något man vördar aktar man.
Det egna ansvaret
Att själv försöka ta ansvaret för sin situation är den andra viktiga strategin vid kris i Sverige.
- Det intressanta är att jaget och det egna ansvaret hela tiden finns i Sverige. Att man själv måste ta ansvar för sina handlingar samt att man lyfter fram positiv ensamhet.
Det här ser man även i den religiösa kontexten i Sverige. I USA t ex ber man om att "Gud, ta mig i dina händer till en plats där jag blir fri från smärtan" i Sverige "Ta min hand så att vi tillsammans kan gå...."
Vid alla kriser
Denna studie kan användas vid alla sorters kriser som, tex Estonia, Utöya. Nu skall hon påbörja en studie riktad till andra grupper.
- Kanske till dem som har förlorat en viktig person i sin familj, som ett barn, som också tar med sig existentiella frågor.
Intresse från andra länder
Intresset från andra länder att göra en liknande studie även hos dem är stort.
- Jag har valt ut Kina, Japan och Sydkorea. Länder som inte är religiösa, då meningen är att visa hur kulturen påverkar.
Studien utförs också i Turkiet, för att det där har växt upp en stark sekularism bland unga. Detta för att kunna jämföra med ett land som är sekulärt men där religionen har påverkan på kulturen.
- Det tre första är länder som är starkt sekulariserade men där andlighet på ett starkt sätt har påverkat deras kultur.
I Sydkorea har till exempel naturen också en stark betydelse men där går man till bergen som har stort symbolvärde. En annan sak är att äta hälsosam mat som de ser som andligt.
I Japan kan man också förutspå naturens stora betydelse. I Kina är relationen till familjen och den gruppindelade andan intressant, men de är absolut inte religiösa.
- Turkiet har ett annat sätt att tänka, och en helt annat kultur där andlighet kanske inte är så viktigt. Så det blir intressant att jämföra.
För ytterligare information:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle
E-post: fereshteh.ahmadi@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Denna artikel är publicerad på Frederik Olsens tidning via SvenskPress.se.
Se villkor här »