RUT konstaterar att de konkurrensutsatta företagen, som verkar globalt, har små möjligheter att övervältra ökade elkostnader på sina kunder medan den icke konkurrensutsatta till stor del torde kunna göra det. I praktiken alltså kraftiga kostnadsökningar för inhemska företag och verksamheter såsom livsmedelsbutiker, skidliftar skolor och sjukhus mm.
I Gävleborgs län används inom industrin och byggverksamheter ca 2 044 GWh (2,044 TWh) el under 2009. Enligt SCB hade industrin i Gävleborgs län ett förädlingsvärde på ca 15 miljarder kronor år 2009. Dessa företags totala kostnader var på ca 58 miljarder kronor under år 2009. Industrin i Gävleborgs län hade under samma år ca 20 000 personer anställda.
Med 1 öre/kWh ökat elpris skulle det, beräknat på 2009 års elanvändning, innebära att industrins sammanlagda kostnader ökade med ca 21 miljoner kronor. 10 öre i ökat pris skulle betyda 210 miljoner årligen eller över 800 miljoner kronor per mandatperiod. Industrin kan inte föra kostnadsökningen vidare så det skulle betyda att företagen i motsvarande grad förmodligen fick minska sin personal.
Vid en snabb avveckling av en eller flera reaktorer i Sverige kan det bli fråga om energibrist och effektbrist konstaterar RUT vidare. RUT skriver:
”En nedläggning av exempelvis Forsmarksverket skulle få stora konsekvenser för kraftbalansen och effektbehovet i systemet. Det svenska elsystemet har i dag en marginal på ca 1 400 MW under en s.k. tioårsvinter då efterfrågan på el och effekt är som högst. Om man lägger ned Formarks reaktorer 1-3 innebär det att drygt 3 000 MW tas bort från systemet och effektbrist i systemet kan uppstå, enligt Svenska Kraftnät. Vidare är verket av betydelse vid överföring av el från Norrland till södra Sverige. Stamnätet skulle inte fungera alls i många län i östra Sverige, däribland Stockholm, om anläggningen lades ned i dag. Det finns gamla oljekondensanläggningar i västra Sverige och i Skåne. Dessa anläggningar ligger i malpåse med lång återstartstid. De gamla kondensverken skulle i ett avvecklingsscenario kunna förbättra kraftbalansen i elsystemet, men det löser inte överföringen av kapacitet från Norrland eller problemet med stamnätet i de östra delarna av Sverige, enligt Svenska Kraftnät.”
RUT konstaterar alltså att det är helt orealistiskt att stänga två kärnkraftverk eftersom det skulle uppstå såväl energibrist som effektbrist och dramatiskt stigande prisnivåer. Det är därför som alliansens långsiktiga energiöverenskommelse är så viktig och frågan man måste ställa sig är – hur ska s, v och mp kunna komma överens om en långsiktig trovärdig energipolitik som värnar jobben i Gävleborgs län och Sverige?

Lars Beckman
Riksdagsledamot (m)