-Om vi inte får vigselrätten i kyrkan kan det hända att fler väljer bort den kyrkliga delen och bara gifter sig borgerligt, befarar kyrkoherden i San Agustin Kristina Hallström. Men vi vet ju inte, fortsätter hon. I övriga Europa finns det en tradition att man först gör den "lagliga" delen av vigseln och sedan den kyrkliga. I Sverige har vi inte den traditionen att falla tillbaka på, så vad det kommer att innebära för kyrkan här lokalt är inte så lätt att sia om. Om det inte skulle bli så många vigslar eller välsignelser i utlandskyrkan här på Gran Canaria så finns det andra saker vi kan arbeta med. Vi får hitta nya vägar för att finansiera bortfallet av vigslar, en inkomst som idag faktiskt är en ganska betydande del av kyrkans ekonomi.

Församlingen på Kanarieöarna får bidrag från kyrkan i Sverige men det räcker inte till allt. De stora basarer som anordnas vid de större högtiderna ger inkomster. Den svenska utlandskyrkan är viktig på Kanarieöarna. En del av Gran Canaria har blivit som en svenskkoloni och i affärer och på hotell tycks alla tala svenska.

SEMESTERSVENSKAR
Det är kring San Agustin och i Puerto de Mogan, som kallas Gran Canarias Venedig, som de flesta svenskar nu finns, eftersom södra delen av ön har de flesta soltimmarna. När turismen kom i gång redan på 1950-talet var det Las Palmas i norr som drog de flesta turisterna. Där byggdes därför Ansgarsgården 1972 och Lars Palmgren- Lasse Präst som han kallades- blev den första prästen. Nu finns det bara en präst på halvtid kvar där och kyrkorna i Las Palmas och San Agustin kommer att gå samman.

GÖRA EN SVENSK
När de första turisterna från Sverige kom till Las Palmas kunde de inte tala spanska och uttrycket ”göra en svensk” kom att betyda att inte förstå. 200 000 svenskar kommer nu som turister, eller bor stadigt eller halvårsvis på Gran Canaria. Många av de stadigboende är med i körer, syföreningar och kyrkoråd, de ordnar basarer och firar de stora högtiderna i kyrkan.
Enligt Tina Holm,som är husmor i kyrkan i San Agustin, ses Svenska kyrkan i utlandet ibland helt felaktigt som en lyxkyrka för besuttna. De som bor helårs- eller halvårsvis är pensionärer och med åldern följer ofta sjukdom och dödsfall något som gör att de som arbetar i kyrkan ofta måste gripa in.
-Om krissituationer inträffar måste vi släppa bulldegen, kasta den och göra en ny när krisinsatsen är över, säger hon.

Bullbaket är viktigt av två anledningar. Det finns alltid anställda i kyrkan som tar emot besökare och kan erbjuda kaffe och goda kanelbullar och dessutom behövs inkomsterna för kyrkans verksamheter.

Tina Holm är gift med en ”kanarier”, som hon säger. Hon blev engagerad som husmor när hon besökte kyrkans olika verksamheter. Hon tillhörde en av de drygt 50000 svenska besökare, som kommer till kyrkan per år. Människor, som aldrig går i kyrkan i Sverige, kommer till församlingen i San Agustin, berättar hon.

JOURTELEFON DYGNET OM
Kyrkan bjuder regelbundet in alla reseledare för olika företag som kommer till Gran Canaria. Det är till kyrkan de vänder sig om det uppstår problem. Vid olycksfall och sjukdom är det de anställda som får gripa in. Rådgivning för nykomna erbjuds och jourtelefonen är tillgänglig dygnet om.

Gert Lyngemark, som är kontraktsombud för Svenska kyrkan i utlandet i ärkestiftet, har arbetat som präst i San Agustin. Han anser att den hemmiljö och trivsel som finns i kyrkan kan vara en förebild för kyrkorna i Sverige:
- Det sägs att utlandskyrkan ska vara som hemma fast utomlands men svenska kyrkan borde kanske vara som utomlands fast hemma, säger han.

STÖD TILL SVENSKA KYRKAN PÅ GRAN CANARIA.
Den som vill stödja arbetet på Gran Canaria kan använda sig av postgirokonto 901603-1. Skriv gärna ”San Agustin”

Ingrid Larsson.