Bra med variation i arbetslivet - men hur?
18/2, 2016 kl. 17:33Trots att mycket möda lagts ner, på goda grunder, för att visa att ändrade arbetsställningar och annan variation i arbetet ger bättre hälsa, kan vi inte säga hur den rätta variationen ser ut, säger professor Svend Erik Mathiassen vid Högskolan i Gävle.
I en rapport beställd av Arbetsmiljöverket slår de båda Gävleforskarna Svend Erik Mathiassen och Charlotte Lewis fast att det vetenskapliga stödet för hur initiativ som jobbrotation och arbetsväxling ska hjälpa oss nå en bättre arbetshälsa är tunt.
Att varierad fysisk belastning kan minska ohälsa i arbetslivet är de flesta forskare överens om. Men det saknas bra studier om vad det är för arbetsuppgifter som det är vettigt att växla mellan och i vilka tidsförlopp.
- Jag vill som forskare se mer substantiell forskning i de här frågorna. Studier som dokumenterar om någonting verkligen händer med variationen när man försöker sig med en åtgärd och sedan också följer upp hur det gick med hälsan, säger Svend Erik Mathiassen.
Tradition att tro på att pauser fungerar
Svend Erik Mathiassen berättar att flertalet studier av fysisk variation handlar om pauser i kontorsarbete. Detta därför att det inom ergonomin traditionellt handlat mycket om pauser i arbetet och väldigt mycket mindre om effekterna av att växla mellan olika belastningar.
Men studierna visar inte på några tydliga effekter av flera pauser. Några studier visar dessutom att om arbetsgivaren ger dig 20 minuter extra paus, så tar du mindre spontana pauser. Du äter upp av dina spontana pauser därför att du ju ska producera samma arbete.
- Om man vill ha variation i kontorsyrken så ska det till mer radikal förändring. Ersätter man bara 10 procent av arbetstiden vid datorn med tyngre uppgifter, som att städa rummet eller lyfta lådor, då händer det väldigt mycket mer med variationen än med nog så många extra vilopauser.
Se hela organisationen
- Forskning i jobbrotation måste bygga på att hela organisationen ses som en låda med arbetsuppgifter, som sedan ska fördelas på ett bra sätt mellan personer. Man flyttar runt pusselbitar.
Men de få studier av jobbrotation som finns fokuserar nästan samtliga på de individer forskarna trott skulle gynnas av rotationen. Ett typexempel är en svensk studie där kassörskorna vid en stormarknad gick från att bara vara kassörskor, till att till hälften göra något annat i butiken.
- För det första ändrade det inte på besvären, även om de tyckte det var fint med jobbrotation. Dessutom, och det är min poäng, vet vi ingenting om hur det gick för dem vars arbetsuppgifter de fick överta.
- Organisationsperspektivet finns praktiskt taget inte i forskningen. Om det går illa för dem vars jobb försvinner så är det på organisationsnivå ingen bra idé längre.
Lean
Om man ska föreslå jobbrotation måste man först titta på om det i organisationen överhuvudtaget finns något vettigt att växla till. Lean, bland annat, har gjort att den industriella produktionen nischats så hårt att det på ett visst företag bara finns produktion.
Förr var det så att på t ex på Volvo, så var matsalen Volvo, städningen var Volvo och monteringen var naturligtvis Volvo. Men sedan kom outsourcingen; matsalen är nu ett helt annat företag, städningen är också ett annat företag.
Om man tidigare fick ont på linan så kunde man få tre månader i cafeterian tills man blev bättre. Men nu är allt nischat så de som arbetar i cafeterian de har endast cafeterian, och de som jobbar med städning de bara städar.
- Skulle man då inte kunna bygga ett arbete där man t ex är inom vården ojämna veckor och på ett callcenter jämna veckor? Det skulle vara två helt olika saker och kanske till och med hälsofrämjande, jämfört med att folk sliter ut sig, var och en i sin bransch, säger Svend Erik Mathiassen.
Ur rapporten:
Det är en allmän övertygelse bland forskare och ergonomer att repetitivt arbete och arbete där belastningen är snarlik under långa tidsperioder kan leda till besvär.
Endast ungefär hälften av sysselsatta i Sverige anser att de har ett omväxlande arbete.
Rationalisering och outsourcing av produktion leder sannolikt till mindre fysisk variation inom den enskilda organisationen.
I befintliga kontorsyrken verkar potentialen mycket begränsad för att nå ökad fysisk variation genom att ändra proportionerna av de arbetsuppgifter som står till buds (inklusive raster och pauser).
Det finns mycket få studier som faktiskt dokumenterar hur den fysiska variationen för den enskilde påverkas av en arbetsväxling eller arbetsutvidgning, även om just detta oftast är syftet med dessa initiativ.
Det saknas även studier av om, till exempel arbetsväxling, kommer alla arbetstagare till nytta eller om vissa grupper, som kvinnor, äldre och invandrare, diskrimineras då arbetet fördelas mellan individer.
För mer information, v v kontakta:
Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-678 81 58
E-post: svenderik.mathiassen@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Denna artikel är publicerad på Frederik Olsens tidning via SvenskPress.se.
Se villkor här »