Vem är du?
- Jag är Frida och jag är i grunden är en nyfiken person som tycker om att upptäcka nya saker både hos mig själv men också hos andra och i samhället.
Jag är mycket intresserad av samhällsutvecklingen och av att studera samhällsfenomen. Hur vi som individer agerar och hur vi som människor i grupp agerarar i den verklighet som vi lever i och i de olika trender som kommer och går.
Framförallt är jag nyfiken på det som driver samhället framåt för det som driver utvecklingen framåt för stunden är inte alltid det som är bra för befolkningen. Och det är just det som jag vill titta närmare på. Hur driver vi samhället framåt samtidigt som vi får människor att må bra? För vi har länge byggt vårt samhälle på bekostnad av många människors hälsa och välmående.
Jag är även mamma till två tonårsbarn och det är samma där – jag älskar att se deras utveckling. Jag är stolt över att jag får finnas där som hjälp under deras livsresa – det är helt fantastiskt. Jag är även fru och har en bonusson på 8 år, vilket är väldigt roligt. Att få vara kreativ på den åldersnivån, det är också lyxigt.
Min kreativitet har jag bland annat gett uttryck igenom att skriva en bok. Jag gav ut min första diktsamling för 5 år sedan. Men har även upplevt perioder i mitt liv där jag tappat kreativiteten och jag vet hur ont det känns.
Jag visste från början att jag skulle ge ut en bok. En intressant resa. Det var väl investerade pengar och tid att göra och ge ut den boken.
Jag bor på landet och trivs bra med det. Det skulle vara svårt för mig att bo i en urban miljö. Min livsmiljö är oerhört betydelsefullt. Som nu när vi pratar – jag ser kohagar, ett berg, ängar, en sjö och skogen och det ger mig perspektiv på livet. Det som jag ser hjälper mig att se och tänka långsiktigt. Jag ser långt. Det är inte en husvägg som möter mig utanför fönstret. Lite så.
Vad gör du på dagarna?
- Just nu studerar jag heltid till Folkhälsostrateg för hållbar utveckling. Ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Hela livshjulet. Min önskan är att få människor att tänka innanför cirkeln och sluta så entydigt vara intresserade av att tänka utanför boxen. Jag blir klar med min kandidatexamen i juni och till hösten kommer jag att påbörja en Magister i folkhälsovetenskap. På min fritid så är jag kontaktperson/fritidskompis för 3 personer i Söderhamns kommun. Ett roligt och viktigt uppdrag.

Varför är det viktigt för dig med utbildning?

- För mig personligen för att det ger mig en ökad förståelse kring folkhälsa men den främsta anledningen är att behärska det akademiska språket. Jag har tidigare i min yrkeskarriär saknat det akademiska språket. Jag behöver det och ser det som en styrka och förutsättning för att kunna inspirera människor i sammanhang som både är akademiska och icke akademiska - för folkhälsa är något som berör alla.

Hur ser du att företag kan koppla denna lära till praktiken genom t ex CSR?

- Ja och det är precis det som jag studerar nu. Det är många företags som jobbar med CSR ( red. anm Företags samhällsansvar - CSR, engelska Corporate Social Responsibility )
och socialt ansvar med som kanske inte tänker på eller ser den direkta kopplingen till l folkhälsan och hur de påverkar samhället i stort. Jag vet att många företag redan idag gör olika saker som är kopplat till CSR, bara det att de inte redan nu ser det ur det perspektivet folkhälsa. Men om vi får företag att se hur det är kopplat till folkhälsa så kommer de mest troligt att vilja göra det mer vilket skulle effekt på människor hälsa och välmående. Vi kommer då öka folkhälsan.

Folkhälsa – vad är det?

- En vedertagen definition på folkhälsa finns såklart men för mig handlar det om hur befolkningen mår och vad vi har för hälsostatus i samhället.
Sedan finns olika åtgärder kring hur man jobbar med det – i Söderhamn jobbar man t ex med en ANDT strategi. Det är ett sätt att jobba med folkhälsa men jag skulle vilja se att vi jobbar förebyggande kring fler delar. Allt handlar om hur välmående vår befolkning är och hur vi alla jobbar tillsammans för att öka befolkningens hälsa och välmående. Och i det kan det ligga en flera olika saker. Det jag kan se är att det finns en vilja och kunskap bland ledare att man vill bidra, man vill inkludera, man vill bidra till gemenskap – bygga en gemenskap - och man vill också ha någon form av struktur. Strukturen kan vara en ekonomisk struktur. Ett privat företag, som inte har statlig eller kommunal finansiering, styrs av aktiebolagslagen där syftet är att man ska tjäna pengar. Samtidigt ser man sig också ha ett ansvar att ha en god ekonomi i företaget så löner kan gå ut. Ekonomi är en del av folkhälsan. Företaget är med och försörjer familjer. Det är en del av strukturen
Värdegrund är också en struktur som pekar ut en riktning och är något som man kan luta sig mot.
Den ekologiska delen är att se ett kretslopp på det du gör – att du skapar mer än vad du konsumerar.

Berätta, förra året gjorde du ett arbete på högskolan som handlade om natur och kulturmiljöer – vad var det som var viktigt med det – vad såg du?

- Jag har inte tidigare sett det riktiga värdet av parker i urbana miljöer – jag har väl tyckt att det är vacker miljö – men efter den kursen så ser jag verkligen vilken viktig del grönområden i urbana miljöer är för människors välmående och hälsa – vi behöver natur för att läka och återhämta oss. Och det gör vi i gröna miljöer. Det finns massor av studier och forskning på detta.
Förra året blev det en trend – att skogsbada – det är en japansk trend, men de facto så har vi gjort detta i alla tider egentligen. Att sitta på en stubbe i skogen och insupa naturen. Och tack vare en trend så hakade människor på just för att det är en trend och det tycker jag är bra för det är en positiv influens. Om man inte är van att ha någon slags kontakt med naturen så har man ingen känslomässig koppling till det och det är ett problem i urbana mijöer - för man tappar kontakten med naturen.
Det finns även en studie – den påvisar att barn på lågstadienivå kan fler namn på pokemons än på småfåglar. Och man glömmer bort var maten kommer ifrån.

Hur kan vi göra för att återgå till mer natur och ökad folkhälsa?

- Jag tror att en del av det svaret ligger i ansvarsfullt ledarskap och socialt ansvar – förståelse om det sociala ansvaret för anställdas hälsa men också för befolkningens hälsa – det är det jag tittar på i min utbildning och det är där folkhälsan kommer in – hur kan företag bidra till ökad folkhälsa genom att ta ett ökat socialt ansvar?

Ett exempel kan vara ökad förståelse som företag och ledare om att jobba med hela människan. Hela människan är ju på företaget. Det här kan vara läskigt även för arbetstagaren – att när man tackar ja till arbetet så tackar man även ja till att vara en del av en gemenskap.

Och som företagare förstå att när jag anställer en person så erbjuder jag en plats i en gemenskap. I det ligger det ansvarfulla ledarskapet för de anställda i företaget men även det som finns utanför. För ansvaret sträcker sig utanför. Och det företagen gör kan ge en positiv effekt och påverkan. Och jag tror att det finns en enorm längtan hos många att få bida till ett bättre samhälle, men många vet bara inte hur. Och det vill jag hjälpa företagen med. Att gå från längtan till handling.

CFA-Tidningen
Ambassadören
Anna Idell