Engelska Skolan startades 1993 av Barbara Bergström och hon fortfarande är aktiv i företaget som ordförande i styrelsen. Internationella investmentföretaget TA Associates gick in som storägare i Engelska Skolan 2012 med Barbara Bergström kvar som delägare.
– För oss har ägarbytet inte alls gjort någon skillnad i vår vardag, men det har blivit mer affärstänkande med vår nye vd Ralf Riber, sa Adam Hagman. Det är fortfarande Barbara Bergströms devis ”students first” som gäller.
Engelska Skolan driver idag över 30 skolor i Sverige, från Umeå i norr till Lund i söder samt en i England. Totalt har man cirka 20 000 elever och 1 700 anställda! I Gävle finns 125 anställda för de 1 200 eleverna, inklusive städpersonal och administrativ personal.
– Vår vision är eleverna ska behärska engelska, som är en nyckel till världen, att vi ska ha en säker och trygg miljö där lärarna kan lära och eleverna lära sig samt att våra elever ska ha höga akademiska förväntningar, sa Maria Edring. Målet för undervisningen är att 50 procent ska bedrivas på svenska och 50 procent på engelska.
Av personalen är 52 procent av lärarna från Sverige och nästan samtliga av dem är behöriga. Totalt i Sverige är 13 procent av lärarna från England, 11 från USA och 9 procent från Kanada. Övriga kommer från andra engelskspråkiga länder som Sydafrika, Australien mm. I Gävle är andelen kanadensare något större än de från USA.
– Vi rekryterar våra lärare på rekryteringsresor till universiteten i engelskspråkiga länder och de är väl kvalificerade, sa Maria Edring. Nästan alla lärare i Gävle är också kvalificerade för att få legitimation.
Det är hårt tryck på Engelska Skolan och rekommendationen är att ställa sina barn i kö så tidigt som möjligt!
Eleverna får en mjukstart när det gäller engelska, eftersom de yngsta eleverna inte alls har läst engelska när de börjar i klass 3. I klass 6 sker merparten av undervisningen på engelska och målsättningen är att de ska kunna tala engelska flytande när de börjar nian. Undervisningen i matte och NO sker till stor del på engelska, vilket också ger en bra grund för kommande akademiska studier där det mesta av den studielitteraturen är på engelska.
– Vi gör "saftey walks" några gånger per termin för att få en uppfattning om hur eleverna uppfattar olika delar av skolan, var känner man sig trygg och var känner man sig kanske mindre trygg, sa Adam Hagman. Vi vill att alla elever ska känna sig trygga i vår skola och slippa mobbing.
Eleverna på Engelska Skolan har olika bakgrund vilket speglar hur samhället ser ut idag.
– Vi har barn med en rad olika behov och från olika bakgrund, cirka 30 procent har svenska som andra språk. Vi arbetar medvetet för att alla ska få samma möjligheter, sa Maria Edring. Vår målsättning är att varje elev ska kunna nå sin fulla potential för att få en bra start på livet.
Hur är engelska skolan annorlunda? Ordning och reda är viktigast kriteriet för de som söker till Engelska Skolan.
- Vi har också ett betygsliknande system redan från klass 4 och 5 och ser det som ett verktyg för barnen att bli bättre, sa Adam Hagman. Väntar man till klass 8 är det för sent att göra något åt en elev som halkat efter.
Varje morgon står personal vid ingången till skolan och hälsar eleverna välkomna för de ska känna sig sedda.
Föräldrarnas engagemang för eleverna på Engelska Skolan är stort och man har bland annat ett föräldraråd där olika skolfrågor dryftas.
Det var också väldigt tydlig att även föredragshållarna är väldig engagerade, synd att jag inte hade möjlighet att gå på Engelska Skolan när jag var barn!

Text: Torbjörn Edlund

Saxat från en debattartikel av Ralph Riber, vd Internationella Engelska Skolan, och Marcus Strömberg, vd AcadeMedia, i Göteborgsposten, publicerad 2 november 2015:
I Sverige har friskolor och valfrihet verkat i samhället under drygt 20 år. När fakta läggs på bordet är det otvetydigt så att friskolesystemet bör betraktas som den mest framgångsrika utbildningspolitiska reformen som genomförts i modern tid.
Av Skolverkets offentliga statistik för 2014 framgår att resultaten – hur man än mäter – generellt sett är bättre i fristående grund- och gymnasieskolor än i kommunala skolor. Några siffror ur det digra materialet:
• 84,4 procent av eleverna i fristående skolor i årskurs 9 klarade kunskapskraven i alla ämnen. För kommunala skolor är resultatet 75,9 procent.
• I gymnasieskolan fick 75,7 procent av eleverna i fristående skolor ett avgångsbetyg 2014 efter tre år i gymnasiet. Motsvarande siffra för kommunala gymnasieskolor är 69,0 procent.
• 23 procent av eleverna i fristående skolor är antingen födda utomlands, eller har utländsk bakgrund, motsvarande andel för kommunala skolor är 21 procent.
• Av elever som fötts utomlands är det en större andel som når kunskapskraven i alla ämnen i fristående grundskolor. Andelen är 75 procent i fristående skolor mot 46 procent i kommunalt drivna skolor.
Läs hela debattartikeln: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2880701-lat-inte-symbolpolitik-och-vinstfobi-styra-skolbesluten#sthash.44ogEFJx.dpuf