Vem sa att skolan alltid är tråkig?

En grupp femteklassare, alltså tolvåringar, står i TV5:s studio. De är där för att berätta varför de är upprörda över att UR tänker lägga ner deras favoritprogram, ”Geografens testamente”. Därför har de skrivit brev till, och också fått träffa, UR-chefen Erik Fichtelius och kulturminister Alice Bah Kuhnke i ärendet.
Men i sändningen säger Filip Hammar, programledaren till dem: ”-Släpp det! Gå vidare i era liv. Man får inte allt man pekar på, det lär man sig när man blir äldre. Det blir lite larvigt när ni håller på så här.”
Klassföreståndaren Maria Wiman reagerade starkt på duons hån mot barnen: – Jag tycker de är roliga annars, men det här var lite taskigt. Det är lågt att ge sig på barn som har lagt ner blod, svett och tårar på det här. Trist att några kostymkillar ska sitta och racka ner på dem. Så Maria och några elever blev inbjudna till
”Breaking News” igen.

Värdeskapande lärande

Men en skolklass som skriver brev till makthavare, driver frågor i TV? Är det ordning och reda i skolan? Blir inte barnen hetsade till att bli propagandister i stället för att lära sig ämnena ordentligt?
Nej, naturligtvis finns en fundamental planering och organisation bakom arbetssättet. Det kallas för ”Värdeskapande lärande”, vilket också är titeln på en bok av Maria, utgiven på Lärarförlaget.
Maria beskriver själv, helt kort, metoden:
-Man kan arbeta värdeskapande i stort och i smått. Det handlar om att hitta mottagare utanför klassrummet där elevernas kunskaper kan göra skillnad. Det handlar om att låta omvärlden komma in i skolan och tvärtom. Eleverna blir aktiva samhällsmedborgare och deras kunskaper och färdigheter tas tillvara på riktigt. Att skapa värde på detta sätt ger ofta upphov till starka känslor av mening, upplevd relevans och personligt välbefinnande, vilket har visat sig vara effektivt för att skapa motiverade elever i skolan.

Marias elever har t ex startat en lokal dikttävling, som innebar att de arbetat med en annonskampanj, diktläsning för förskolan, affischtillverkning och uppsättande i lokala butiker, skrivit av och läst upp etablerade diktares verk, skrivit kortpoesi som delades ut på Alla hjärtans dag, skaffat sponsorer, dokumenterat med vloggar och genomfört tävlingen i skolbiblioteket.

Världen i klassrummet

Större blev det när sexan läste om Afrika.
Förutom ökenspridning och vattenbrist upprördes eleverna av att förstå att det fanns barnsoldater i Sierra Leone och Liberia. De ville göra något. Efter diskussioner om vilket mål de skulle sätta upp beslöt de samla in 15000 kronor till Röda korset.
Till slut bestämde de att göra och sälja en tidning. De delade på uppgifter som: telefonintervju med FN-representant, studera Barnkonventionen, skriva informationstexter, göra en afrikakarta med uppgifter om var det finns barnsoldater, tillverka illustrationer till artiklar, skriva reflekterande texter om barnsoldater, göra en plan med Röda korset för samarbete, kontakta media för att tidningen ska få uppmärksamhet, berättar Maria.

Försäljningen på stan av tidningen gick trögt i snömodden och kylan. Men så kom det en dag in 96 kilo sponsrat godis! Entusiastiska elever gick ut igen och sålde tidning med godispåse. Och Maria, som lärare i SO och svenska, fick rika tillfällen att värdera kunskaper i svenska, reklamspråk och massmedier. Röda korset fick 16 589 kronor för sitt arbete med barnsoldater.
…man får absolut aldrig ge upp.
Maria har noterat många saker arbetssättet har fört med sig till eleverna. En kallar hon GRIT, ett begrepp lånat av Angela Ducksworth, en amerikansk psykologiprofessor. På svenska blir det närmast ”råg i ryggen” eller ”jävlar anamma”. En tolvårig elev sammanfattar: -Jag har lärt mig att det tar lång tid innan man lyckas, men man får absolut aldrig ge upp.

VAD man lär sig, inte HUR.

Genom åren har det blivit mycket uppmärksamhet kring Marias elever och deras engagerade arbeten. Elever har medverkat i morgonsoffor i TV, skrivit insändare i tidningar, debatterat näthat med politiker, intervjuat forskare. Ett par av 15-åringarna var ett tag anställda av lokaltidningen för att skriva krönikor! Men Maria är lärare och är mycket noga med att följa läroplanen, arbeta strukturerat och se till att alla moment för värdering och betygssättning följs. Det avgörande är VAD man lär sig, inte HUR det går till. Visst är det enklare att göra, genomföra och rätta ett prov. Men med det finns det många osynliga förmågor och sätt att lära som inte blir synliga då. Och så skapar det en fantastisk motivation hos eleverna, förklarar Maria.

Hajprojektet
Nu arbetar hennes 7a för att de upprörts av att hajar hotas av utrotning, viket rubbar havens ekosystem. Det gör man med att tillverka broschyr, skriva blogg, starta instagramkonto, demonstrera, skriva brev till ministrar, spela in poddar, starta en insamling till 22 222 kr. Nu har man över 17 000 kronor. Och Märta i klassen fick in en insändare i DN nyligen: https://www.dn.se/asikt/vagra-att-ata-hajfensoppa/
Prisbelönad och engagerad

Maria Wiman har förstås fått ta emot många olika priser för sitt sätt att engagera sina elever i skolan. Huddinge kommuns Årets pedagog 2015, Arena Huddinges Årets entreprenör 2016, Trevor Dolan-priset som Årets punkare i skolvärlden 2017, Och nu Sydsvenska Industri- och Handelskammarens pris som Sveriges bästa lärare.

Men vad säger elever och föräldrar?
Men ytterst handlar det ju om att eleverna ska uppskatta att lära sig så här.
Vad säger dom, Maria?
-Ja, som vanligt får man inte med alla direkt, men man blir indragen automatiskt genom klasskamraternas driv och glädje. Summan av kardemumman är ju att arbetssättet i sig är så otroligt motiverande.

Från föräldrar får jag många uppmuntrande mail och lite förvåning över att deras barn sitter med frivilligt skolarbete på kvällarna!
-Dessutom blir det naturligt att man samarbetar, det är en förutsättning för att det ska bli bra. De stöttar och uppmuntrar varandra. Man jobbar ju inte bara för sig själv. Det ligger liksom empati inbyggt i själva konceptet Värdeskapande arbete. Och det ökar definitivt relationsbyggandet, både mellan elever och mellan elever och lärare, fortsätter Maria.

Är det inte ett stort merarbete för läraren?

-Tror man att det bara är självuppoffrande eldsjälar som jobbar så här så är det ett stort missförstånd. Det är helt enkelt vanlig undervisning, fast med knorr! Man slipper veva igång eleverna för att få dem motiverade, de vet ju att deras arbete gör skillnad för omvärlden. Motivationen kommer av bara farten och spiller över, säger Maria och skyndar in till grannklassen för att vikariera.

Hur gick det sen?

Hur gick det med TV 5-programmet ”Breaking News” när eleverna och Maria fick komma tillbaka? Jo, programledarna bad om ursäkt. En av dem sa: -– Jag skäms jättemycket för att vi är så larviga. Den andre ställde sig på knä och kramade om barnen. Och UR:s TV-program då? Jodå. Det fick plats i UR:s budget, producerades och sändes till slut.

Claes Jenninger