Det råder väl ingen tvekan om att musik är ett kraftfullt verktyg som påverkar vårt känsloläge. Vi lyssnar på viss musik i bilen och kanske annat när vi lagar mat eller städar. Musik används flitigt av allt från marknadsförare till filmproducenter för att påverka vår sinnesstämning.
Det sägs att vi, när vi blir äldre, helst lyssnar på den musik vi njöt av under uppväxten och de första åren som unga vuxna. Och gamla kulturen har använt musiken som terapiform där varierande klanger påverkade kroppen på olika sätt.
Till exempel har schweiziska forskare skapat olika ljudmiljöer som harpa, flöjt och klocka för att se hur och om ljuden påverkade för tidigt födda barns hjärnor, vilket det gjorde. När barnens hjärnor skannade med magnetröntgen såg man förbättringar i hjärnans utveckling hos de som lyssnade på musik jämfört med de som inte gjorde det. Till exempel de områden som upptäcker inkommande information och bestämmer vad som är relevant, det vill säga lärande, kognitiva uppgifter och socialt beteende.
44 PERSONER DELTOG I STUDIEN
I USA har Yiren Ren, som är doktorand vid Georgia Techs School of Psychology nyligen publicerat två studier där han undersökte musiken som ett hjälpmedel för inlärning men också hur musik kan förändra och omforma gamla minnen.
Resultat av studierna stödde tidigare studier där man såg att de som lyssnade på musik lärde in bättre. Den andra studien handlade om minnen och där ställde man sig frågan om vi kan ändra de känslor som är kopplade till dem med hjälp av musik.
I den studien deltog 24 kvinnor och 20 män som alla var friska. Medelåldern var 20 år.
Forskarna ville se om minnen kunde uppdateras när de hämtades, det vill säga om musiken kunde förändra känslan till minnet. Personerna i studien fick lyssna på känslosam musik under tiden de exponerades för en rad gamla minnen. Samtidigt fick försökspersonerna föreställa sig själva i berättelsen och beskriva händelseutvecklingen, ungefär som i en bok eller en film.
HJÄLP VID TRAUMATISKA HÄNDELSER
Forskarna fortsatte att exponera sina studieobjekt för ljud, nyckelord och antingen negativ eller positiv musik samt även tystnad.
Slutsatsen man drog av de olika experimenten var att känslomässig musik, särskilt positiv musik, som spelas i bakgrunden under återaktivering av minnet kan förändra känslan i komplexa minnen. Vilket betyder att musik kan spela en kraftfull roll i minnets formbarhet.
Men även om vi inte helt kan ändra ett dåligt minne genom att spela glad musik kan positiv musik delvis forma det gamla minnet. Det skulle innebära att man kan applicera musikterapi på personer som lider av posttraumatisk stress, depression men även demens och hjälpa människor och få ett positivare minne runt en händelse.
Texten är publicerad i samarbete med Mandarin Media för ett friskare Sverige.
