Gävle Företagarföreningars ordförande Bengt-Göran Wikström hälsade alla gästerna välkomna innan Stefan Wiik från frukostvärden IUC Gävleborg berättade om hur de med samlad kunskap ger stöd till verkstad- och industriföretag i regionen för att uppnå utveckling och tillväxt. Därefter gjorde Julia Cederstrand, kommunalråd för Centerpartiet och Gävles näringslivsdirektör Mattias Durnik en varsin lägesrapport från politiken respektive kommunen.
Huvudämnet för frukosten var dock begreppet cirkulär ekonomi och där fick deltagarna rejäl insikt i vad ämnet innebär för deras roller som företagare, leverantörer och kunder. Föreläsare var Ida Frid, projektledare för CirEko, och Ann-Sofie Granzell, operativ ordförande på samma organisation. CirEko är en näringslivs- och medlemsorganisation med fokus på den cirkulära ekonomin. Organisationen verkar som ett kunskapsnätverk och strävar efter att främja övergången till en cirkulär ekonomi. Deras arbete innefattar medlemmar från olika geografiska områden och nivåer, och deras ledord är kunskap, inspiration, utveckling och positionering.
Slutfrågan från föredragshållarna var om det fanns någon innovationsutvecklare på plats. Tystnaden var påtaglig då ingen med just den yrkestiteln befann sig i rummet. Men tanken slog mig då som en blixt från en klar himmel - varenda företagare är ju innovationsutvecklare vare sig man vill det eller inte. Utvecklas man inte så överlever man inte. Cirkulär ekonomi är verkligen inte en fluga, utan något som varenda verksamhet måste ta till sig. Inte bara en hygienfaktor utan en självklar medvetenhet för ett framtida existensberättigande. Resurser skall inte slösas, de skall användas - och återanvändas!
Några röster från deltagarna
– Dragningen om cirkulär ekonomi var verkligen intressant. Samtidigt som vi tycker vi sopsorterar så bra och återvinner är det bara en så liten del som 3,4% av allt vi förbrukar. Tankeväckande. Även IUCs rapport att kompetensutveckling/kompetensförsörjning inte ligger högre upp som fokus område för den regionala industrin utifrån de demografiska utmaningarna vi står inför.
I Norrsundet finns ReDo Återbruk/Secondhand som jobbar med cirkulär ekonomi och har gjort så länge. I Hamrångebygden finns även ett stort antal loppisar. Som egenföretagare och medborgare sopsorterar jag, lämnar in kläder till återbruk. Jag lämnar även in saker till Handelslagrets Auktionstjänst som säljs och återbrukas. Är även ideellt engagerad som volontär på Matakuten Gävle som delar ut skänkt mat till behövande.
Evelyn Klöverstedt
DoConnect Sverige AB
– Inspiration om cirkulära affärer och möjlighet att vidareutbildas i cirkulär ekonomi ur ett affärsperspektiv. Noterar att mitt yrke som möbeltapetserare är ett viktigt framtidsyrke. Jag jobbar ju dagligen med cirkulär ekonomi genom att vi återbrukar, renoverar och upcycling av möbler och textilinredning.
Tove Falk
Tove Tapetserare AB
– Intressant innehåll på frukostmötet, men det jag bokstavligen tog med mig därifrån var två visitkort så min förhoppning är stor på nya samarbeten som skapar nya bra grejer. Mitt företag arbetar med tillgänglighetsfrågor och andra funktionshinderfrågor. Jag började fundera vart gamla, förbrukade hjälpmedel tar vägen och om det kan återanvändas. Jag skall ta mig en rejäl funderare över hur cirkulär ekonomi skulle kunna användas i min bransch.
Lars-Göran Wadén
Livet rullar vidare - Ur min rullstols perspektiv
_ Jag fick insikt att det är även mer fokus på hållbarhet än jag trodde så jag borde kanske skryta mer med mitt sätt att jobba cirkulärt.
Jag försöker att ha så lite avfall som möjligt och försöker undvika att köpa nytt material när jag kan. Jag använder t.ex. material från naturen i insektshotell och har använt sågade pinnar på min företagsskylt. Jag förvarar spånskivsrester och återanvänder dem för mindre figurer. Jag förvarar och blandar färgrester och återanvänder dem för att måla den delen av figurerna som inte syns men som jag behöver skydda från vädret. Jag har köpt många saker från loppis och återvinning som butiksinredning och leksaker till sinnesrummen. Mina besökare pysslar med återanvänd kartong. När jag verkligen behöver nya spånskivor då åker jag till Byggmax som tillåter mig att ta med träbitar som de använder att separera stora plankor och som de kastar när de inte längre används.
Helen Engelbarts
Sinnesträdgården Axmar Yara
– Noterar att CirEko mycket tydligt konstaterade att bland det värsta en kommun kan göra för klimatet är att riva fastigheter i onödan för att sedan bygga nytt. En tragikomisk situation uppstod där många i publiken skrattade till över att det är precis det Gävle kommun gjort med det gamla stadsbiblioteket - trots att det fanns intressenter som ville köpa det för att bygga om det till bostäder!
Jag lämnade mötet med en förstärkt insikt om vikten av att politiken måste vara en möjliggörare med sina miljökrav, de får inte stjälpa våra lokala företag utan måste tas fram och implementeras ansvarsfullt.
Kommunen har ett arbete kring cirkulär ekonomi som till del är framgångsrikt. Det är viktigt att kommunen inte konkurrerar med privata aktörer som finns inom cirkulär ekonomi. Secondhandbutiken Busfrö Nytt och Bytt tycker jag är ett utmärkt exempel att lyfta fram som en lyckad privat cirkulär ekonomisatsning i stan.
William Elofsson (M)
Kommunalråd i opposition
– Det är alltid roligt att mingla lite och jag fick insikten om nödvändigheten att samverka lokalt.
Vi arbetar inte aktivt idag med cirkulär ekonomi men jag ska gå utbildningen.
Göran Svensson
Växt & Miljödesign i Gävle AB
– Den gemensamma viljan att göra sitt, smått som stort, för att ställa om till en mer cirkulär ekonomi verkar alla vara överens om. Att det kommer fler och fler företag som bygger sin affärsidé på att just använda "sopor" som råvara, exempelvis textilier, är ju mycket spännande. Kommunen arbetar idag med cirkuläritet inom möbler genom möbelpool samt andra insatser inom den egna organisationen. Men vi behöver utveckla och ta vår roll som offentlig aktör att ställa om våra upphandlingar till att skapa kundunderlag för näringslivet att ställa om sin verksamhet.
Julia Cederstrand (C)
Gävle kommun
Kommunalråd, Gävle
– Vi har arbetat under några år med återbruk och drivit second hand-affär i centrala Gävle. Vi ska nu göra en omstart med återbruksverksamheten med möbeltapetsering och försäljning av lokalproducerade produkter. Vi letar lämplig lokal för att bedriva detta i. Jag blir mer och mer övertygad om att den cirkulära ekonomin även kan fungera i Gävle. Det finns ett intresse hos allmänheten att handla mer hållbart fast i Gävle finns ingen naturlig mötesplats för detta ännu.
Insikten jag har med mig efter mötet är att detta fungerar på andra orter i Sverige så varför skulle det inte fungera i Gävle?
Idag bedriver vi second hand verksamhet i en mindre skala samtidigt som vi säljer lokalproducerade produkter från en tillfällig lokal i centrala Gävle. I samarbete med Microsoft så bedriver vi en cirkulär verksamhet med datorer. Det betyder att vi gör dessa användbara igen. Vi tar emot uppdrag främst från privatpersoner som kommer till oss och lämnar in sin dator för service och uppgradering. För framtiden så planerar vi att öppna en mötesplats i centrala Gävle eller i ett handelsområde.
Eric Pihlstrand
Verksamhetsledare | Adventure Gavle Ekonomisk förening
– Allt var intressant men fastande mest för CirEko med Ann-Sofie och Ida. Hade inte koll på att vi slängde så mycket textil. Känner ej igen mig där, jag började källsortera 1996 och gick miljöutbildning 97-99. Vårt företag,Adventure Gavle, har tre olika verksamheter där jag och min kollega arbetar med viss second hand och återbruk, dessutom säljer vi lokala produkter. I dagsläget har vi sagt upp lokalen/butiken men letar ny lokal.
Helen Möller, Adventure Gavle
Om Cirkulär ekonomi - en hållbar omvandling för framtiden
Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som syftar till att minska resursförbrukning och avfall genom att främja återanvändning, återvinning och förlängd livslängd för produkter och material. Istället för den traditionella linjära ekonomin där resurser utvinns, används och sedan kastas som avfall, strävar cirkulär ekonomi efter att skapa ett kretslopp där produkter och material cirkulerar genom olika faser för att maximera deras värde och minska miljöpåverkan.
Ett exempel på cirkulär ekonomi är "produkt-till-tjänst" affärsmodellen. Istället för att köpa en produkt äger kunden tjänsten den erbjuder. Till exempel, istället för att köpa en gräsklippare, kan en kund prenumerera på en tjänst där företaget ansvarar för underhåll, reparationer och uppgraderingar av gräsklipparen.
Ett annat exempel är återvinning och återanvändning av material. Istället för att producera nya produkter från jungfruliga råvaror kan företag använda återvunna material. Till exempel kan ett klädföretag använda återvunnen bomull för att producera nya kläder istället för att använda jungfrulig bomull.
Företag kan arbeta med cirkulär ekonomi genom bl.a att:
- Designa för hållbarhet: Skapa produkter med tanke på återvinning, reparation och uppgradering. Använd material som är enkla att separera och återanvända.
- Implementera återvinningssystem: Skapa system som gör det enkelt för kunder att återlämna produkter för återvinning eller uppgradering.
- Erbjuda tjänster istället för produkter: Utforska affärsmodeller där kunder prenumererar på tjänster istället för att äga produkter, vilket kan minska behovet av att köpa och kasta produkter.
- Samarbeta i värdekedjan: Samarbeta med leverantörer och andra företag för att optimera resursanvändning och återvinning av material.
- Utveckla affärsmodeller för delning: Främja delningsekonomi genom att skapa plattformar där människor kan dela och hyra produkter istället för att köpa dem.
- Utbilda och informera: Upplysa kunder om fördelarna med cirkulär ekonomi och hur de kan delta genom sina köpval och återlämning av produkter.
- Cirkulär ekonomi innebär en övergång från en "använd och släng" mentalitet till en mer hållbar och resurseffektiv approach. Genom att implementera principerna för cirkulär ekonomi kan företag spela en viktig roll i att minska överdriven resursförbrukning och avfallshantering, samtidigt som de skapar ekonomiskt värde och bidrar till en mer hållbar framtid.
Text och foto: Joe Formgren, Presstjänst