När jag träffar företagare i vår region står det helt klart att om förslaget blir verklighet kommer det att slå hårt mot företag och ungdomsjobben. Det är möjligt att det är juridiskt-tekniskt möjligt att göra förändringar av arbetsgivaravgiften mitt under pågående budgetår, men det är knappast praxis och det väcker frågor om förutsägbarhet- och legalitetsprinciper.

Signalen blir än mer märklig mot bakgrund av att alliansens budget, som är klubbad för helåret 2015, innehåller en sänkning av arbetsgivaravgiften för de som är under 23 år.

Att höjningen slår mot personalintensiva branscher som handeln, hotell- och restaurang och tjänstesektorn står klart sedan länge. Men även inom industrin flaggar näringslivsföreträdare för att det kan komma att hämma konkurrenskraften.

Även nivån på en eventuell skattehöjning är oklar. Finansministern och finansmarknadsministern har sedan tidigare slagit fast att en eventuell kostnadshöjning ska ske gradvis. De har resonerat sig fram till att en eventuell höjning ska ske i två lika stora steg under två år - av hänsyn till näringslivets förutsättningar. Det skulle, om man följer deras argumentation, innebära att en eventuell nästa höjning sker först i VÅP 2016 och inte i budgetpropositionen i höst! Det skulle i sin tur betyda att stora delar av regeringskansliets beredningsarbete måste göras om i grunden. Primärt är ju vårpropositionen ett prognosverktyg som ibland kan innehålla smärre förändringar, men det är inte ett tillfälle att komma med skattehöjningar i miljardklassen.

Företagen eftersträvar långsiktighet, tydlighet och goda förutsättningar för att kunna växa och anställa. Både förslagets innehåll, eventuellt införande och hantering har kantats av otydligheter. Det finns fortfarande möjlighet för regeringen att backa från förslaget om att införa ungdomsskatten.

Lotta Petterson
Regionchef Svenskt Näringsliv